
Nekrotiserande fasciit låter skrämmande – och det är det också. Sjukdomen är känd i media under det obehagliga namnet ”köttätande bakterier” och är mycket allvarlig, ofta livshotande, men samtidigt extremt ovanlig. Du behöver alltså inte oroa dig för att drabbas av en pappersskära eller ett skrapat knä. Det finns dock vissa varningstecken på nekrotiserande fasciit som det är bra att känna till, eftersom tidig behandling är avgörande för att övervinna sjukdomen.
Nekrotiserande fasciit är en allvarlig bakteriell infektion som angriper huden, vävnaderna under huden samt den vävnad som täcker musklerna. Denna muskelomslutande vävnad kallas fascia – därav namnet. Sprider sig infektionen vidare till själva musklerna kallas tillståndet istället nekrotiserande myosit.
Smeknamnet ”köttätande bakterier” kommer av att bakterierna bryter ner vävnad så snabbt att de verkar ”äta upp” den. I verkligheten handlar det om gifter som bakterierna utsöndrar, vilka förstör celler och vävnader i rasande takt.
Sjukdomen orsakas av vissa bakterietyper, oftast A-streptokocker. Det är samma bakterie som normalt ger lindriga och besvärande infektioner som halsfluss. I vissa fall producerar bakterierna dock toxiner som förstör vävnad och utlöser en betydligt allvarligare infektion.
Nekrotiserande fasciit kan även orsakas av bakterier som finns i skaldjur eller i tarmfloran. Eftersom bakterierna kan spridas via blodbanan kan den skadade huden uppträda på en helt annan plats på kroppen än där bakterierna ursprungligen kom in.
I princip vem som helst kan drabbas av nekrotiserande fasciit. Allt som krävs är direkt kontakt med en bakterie som orsakar tillståndet – väl inne i kroppen kan den börja angripa vävnaderna. Vissa grupper löper dock större risk än andra:
Nekrotiserande fasciit utvecklas mycket snabbt. De tidiga symtomen är lindriga och liknar vanlig influensa – illamående, feber och yrsel. Patienten kan även bli törstig på grund av vätskebrist, och såret eller operationssåret börjar göra ont.
I takt med att infektionen fortskrider svullnar det drabbade området upp och får ett violett utslag. Blåsor fyllda med mörk vätska bildas, och så småningom blir vävnaden svart och dör. Inom fyra till fem dagar riskerar patienten att drabbas av toxisk chock och förlora medvetandet.
Nekrotiserande fasciit är en mycket farlig sjukdom – ungefär en fjärdedel av de drabbade avlider till följd av infektionen. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto större är chanserna till återhämtning.
Behandlingen består av höga doser antibiotika i kombination med kirurgisk borttagning av död vävnad. Sitter infektionen i en extremitet kan den i värsta fall behöva amputeras. Efter tillfrisknandet krävs ofta hudtransplantationer och plastikkirurgi för att reparera patientens utseende och funktion.
De vanliga råden för god hälsa skyddar också mot nekrotiserande fasciit: tvätta händerna noggrant och rengör alltid sår och skrapsår ordentligt. Kontakta läkare omgående om du har ett sår och tecken på infektion uppstår – exempelvis smärta, rodnad, varbildning eller svullnad – eller om du får feber över 38 °C utan någon annan uppenbar orsak.
Tänk också på att stukningar och sträckningar i sällsynta fall kan utvecklas till djupa vävnadsinfektioner, med symtom som feber, frossa och smärta i området. Undvik aspirin och ibuprofen vid misstänkt infektion, eftersom dessa smärtstillande medel kan underlätta för infektionen att sprida sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online