1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Parodontit symtom: så känner du igen sjukdomen i tid

Det finns två huvudtyper av tandköttsjukdomar: gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (tandlossning). Ordet "paradont" betyder "runt tanden", vilket innebär att alla paradontala sjukdomar drabbar vävnaderna som omger och stödjer tänderna. Båda sjukdomarna orsakas av bakteriella infektioner i tandköttet och de problem som dessa infektioner leder till.

Gingivit är den mildaste formen av tandköttsjukdom, men om den lämnas obehandlad kan den utvecklas till parodontit – en allvarligare infektion som kan leda till permanent skada på tandens fäste i käken.

Det finns flera olika typer av parodontit med varierande grad av svårighetsgrad. De vanligaste formerna är aggressiv, kronisk, nekrotiserande parodontit samt parodontit som orakas av systemiska sjukdomar.

Disposition och riskgrupper

De olika formerna av tandköttsjukdom är vanligare i vissa grupper än i andra:

  • Gingivit kan drabba vem som helst och beror främst på otillräcklig munhygien. Den går ofta att vända helt genom förbättrad tandvård och regelbunden rengöring.
  • Aggressiv parodontit uppstår hos i övrigt friska individer, oftast efter att gingivit redan har utvecklats.
  • Kronisk parodontit kan förekomma i alla åldrar, men är vanligare bland vuxna.
  • Parodontit orsakad av systemiska sjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, debuterar oftast redan i barndomen.
  • Nekrotiserande parodontit är vanligast hos personer med nedsatt immunförsvar, bland annat de med hiv eller aids, undernäring eller någon annan form av immunsjukdom.

Första tecknen på parodontit

De första symptomen på tandköttsjukdom är blödande, röda eller svullna tandköttet. Detta är oftast ett tecken på gingivit, men samma tecken kan även visas i de tidiga stadierna av de andra paradontala sjukdomarna. Ihållande dålig andedräkt, sår i munnen och tandköttet som drar sig tillbaka är också tidiga varningssignaler som bör tas på allvar.

Plack under tandköttslinjen

Lämnas placket obehandlat börjar det växa både ovanför och under tandköttslinjen. Under tandköttskanten är det osynligt för blotta ögat, men där skapar det grogrund för ännu fler bakterier. Denna bakterietillväxt kan göra att tandköttet lossnar från tänderna, att fickor bildas mellan tand och tandkött och att tänderna börja gunga. I slutändan kan tänderna falla ut eller behöva tas bort till följd av parodontiten.

Tandköttets utseende

Vissa former av sjukdomen syns tydligt i tandköttets utseende. Ett tandkött som dragit sig tillbaka gör att tänderna ser längre ut, eftersom tandköttslinjen har flyttats nedåt från tanden. Nekrotiserande parodontit kan döda tandköttsvävnaden, vilket lämnar svarta eller gråaktiga fläckar där vävnaden har dött. Tandköttet kan förlora sin normala trekantiga form mellan tänderna, svullna upp och hänga lägre över tänderna med en rundare eller utbuktande profil. Var kan också rinna från tandköttet eller från de fickor som bildats.

Förändrad tätposition

Parodontit kan påverka hur tänderna ligger i munnen. Detta blir särskilt tydligt om du bär hel- eller delprotes, eftersom den då inte längre sitter som den ska. Tänderna kan flytta på sig och glipor kan uppstå när bindväven mellan tandköttet och tänderna bryts ner. Även käkbenet kan förlora i densitet, vilket gör att tänderna blir lösa och i värsta fall faller ut.

Söker du vård i tid ökar chanserna betydligt att stoppa sjukdomens utveckling och bevara dina tänder. Kontakta din tandläkare om du upplever något av symptomen ovan.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online