Barretts esofagus, även känt som Barretts sjukdom eller Barretts esofagit, är ett tillstånd som kännetecknas av inflammation i matstrupen. Matstrupen är röret som transporterar mat från munnen till magsäcken. Vid Barretts esofagus förändras cellerna i matstrupens slemhinna och börjar likna de celler som normalt finns i tarmarnas slemhinna. Ett allvarligt fall av Barretts esofagus kan leda till adenokarcinom i matstrupen – en potentiellt dödlig cancerform.
Det finns inga symtom som är specifika för Barretts esofagus. Eftersom tillståndet är en komplikation av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) delar det samma symtom som GERD. De vanligaste symtomen vid GERD inkluderar:
Vissa patienter med Barretts esofagus upplever kraftiga GERD-symtom, medan andra har lindriga symtom eller inga alls. I vissa fall kan blödningar i matstrupen även leda till att patienten hostar upp blod eller får blod i avföringen.
Det finns ingen enskilt specificerad orsak till Barretts esofagus, men tillståndet uppstår hos personer som lider av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Vid GERD flödar överskott av magsyra ut ur magsäcken och upp i matstrupen. Detta beror på en försvagad nedre esofagussfinkter – en ventil som normalt hindrar magsäckens innehåll från att strömma tillbaka. Personer som lider av kroniska sura uppstötningar kan utveckla Barretts sjukdom under loppet av flera år. Överviktiga personer samt personer med fetma löper dessutom högre risk att drabbas.
Det finns idag ingen botande behandling för Barretts esofagus, men tillståndet behandlas vanligtvis på samma sätt som GERD. Flera läkemedel används för att förebygga sura uppstötningar, exempelvis H2-blockerare (cimetidin, famotidin med flera) och protonpumpshämmare (omeprazol, lansoprazol). För att förebygga komplikationer behöver patienterna även göra vissa livsstilsförändringar, som att motionera mer, gå ner i vikt, undvika fettrik mat, sluta röka och sova med överkroppen förhöjd. Tidig upptäckt av Barretts esofagus är oerhört viktigt innan tillståndet hinner utvecklas till cancer. Matstrupscancer leder till döden inom fem år hos cirka 90 procent av de drabbade.
Även om inga behandlingar helt kan bota Barretts esofagus finns det ett antal experimentella metoder som fortfarande kräver mer forskning. Dessa inkluderar fotodynamisk terapi (PDT), termisk ablation och endoskopisk mukosaresektion. Dessa alternativ befinner sig fortfarande på experimentstadiet och har inte visat sig ge någon avgörande förbättring.
Fundoplikation är ett kirurgiskt ingrepp där esofagussfinktern åtdrages för att förhindra sura uppstötningar. Det är främst en behandling mot GERD och hjälper inte nödvändigtvis mot själva Barretts esofagus. Esofagektomi är ett kirurgiskt ingrepp där en del av matstrupen tas bort. Det reserveras vanligtvis för personer som har en förhöjd risk att utveckla cancer eller redan har insjuknat i den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online