Tack vare framsteg inom medicin, hälsa och näring lever människor idag längre än någonsin tidigare. Ändå fortsätter vissa sjukdomar att drabba människor världen över. För afroamerikaner gäller dessutom att vissa tillstånd förekommer i betydligt högre grad än hos andra etniska grupper. Sjukdomarna själva och orsakerna bakom dem varierar, men de har alla tydliga – och i vissa fall livshotande – konsekvenser. Ofta kan rätt näring, regelbunden motion och god medicinsk vård bidra till att behandla eller förebygga problemen.
Under de nästan 30 år som gått sedan de första aidsfallen rapporterades har viruset utvecklats till en världsomspännande epidemi. Trots allt fler informations- och utbildningsprogram fortsätter spridningen av sjukdomen att vara alarmerande. Ännu mer oroande är siffrorna inom det afroamerikanska samhället.
Så sent som 2006 stod svarta amerikaner för 45 procent av alla nya aidsfall, trots att de bara utgjorde 13 procent av befolkningen. Samma år stod homosexuella och bisexuella svarta män under 30 års ålder för fler nya hiv-fall än någon annan etnisk eller åldersgrupp.
Dödligheten bland afroamerikaner var också oproportionerligt hög 2006. Även om det totala antalet dödsfall minskade med nästan 14 procent jämfört med föregående år, representerade gruppen fortfarande mer än hälften av alla hiv- och aidsrelaterade dödsfall i USA.
Samtliga orsaker till astma är ännu inte helt kartlagda, men tillståndet drabbar afroamerikanska och latinamerikanska samhällen i större utsträckning än någon annan grupp. Flera studier tyder på att genetik spelar en viktig roll för hur mottaglig en person är för astma, och personer med afrikanskt ursprung verkar löpa större risk att insjukna. Det är också välkänt att barn från socioekonomiskt utsatta familjer oftare utsätts för astmaframkallande faktorer, exempelvis tobaksrök och andra luftföroreningar.
Det som är obestridligt är att afroamerikanska barn är två och en halv gång vanligare att läggas in på sjukhus för astmasymtom, och hela sju gånger vanligare att avlida i astma, jämfört med vita barn.
Afroamerikaner får diagnosen kranskärlssjukdom mindre ofta än andra etniska grupper, men löper desto större risk att dö av den. Kostvanorna har traditionellt varit en av de främsta bidragande faktorerna. Historiskt har kosten ofta bestått av fettrika och kolesterolkrika rätter, med mycket stekt och salt mat. Dessutom är fetma vanligare bland afroamerikaner – svarta kvinnor är nästan dubbelt så ofta kraftigt överviktiga som sina vita motsvarigheter.
Diabetes är en av de mest utbredda sjukdomarna i det afroamerikanska samhället. Över 2,5 miljoner svarta män och kvinnor över 20 års ålder lever med sjukdomen, och hela en tredjedel av dem vet inte om att de är drabbade. Bland afroamerikaner över 65 år lider nästan en fjärdedel av diabetes.
Precis som vid astma har forskare försökt finna en koppling mellan genetik och diabetes. Studier har bland annat diskuterat en gen som spårats tillbaka till afrikanska invandrare, vilken hjälpte kroppen att reglera viktökning under perioder av svält och överflöd. I USA, där svältperioder är betydligt färre, blev vikten svårare att kontrollera, vilket gjorde bärarna mer mottagliga för diabetes. Andra bidragande faktorer är kost och fysisk inaktivitet.
Även om dödligheten i diabetes har minskat, drabbas afroamerikaner fortfarande i hög grad av sjukdomens komplikationer, såsom njursvikt, blindhet och amputationer.
Sicklecellanemi är ett tillstånd där de röda blodkropparna antar en onormal, stel form som ofta liknar en lie. Den nedsatta flexibiliteten i cellerna kan leda till komplikationer som sträcker sig från gulsot till stroke och njursvikt. I den allmänna amerikanska befolkningen förekommer sjukdomen hos ungefär 1 av 5 000 personer, men bland afroamerikaner är siffrorna betydligt högre – cirka 1 av 12 bär på sicklecellanlaget.
I dagsläget finns ingen botande behandling för sjukdomen, men nya terapier har lyckats lindra symtomen och förlänga livslängden för de drabbade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online