Epstein-Barr-syndromet, som också kallas mononukleos eller körtelfeber, orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). Viruset sprids från person till person via saliv och drabbar oftast tonåringar. Yngre barn kan dock smittas om de delar kopp eller bestick med en smittad person, eller om en leksak har förorenad saliv på sig. De flesta människor kommer i kontakt med Epstein-Barr-viruset vid något tillfälle i livet. Efter en infektion blir immunförsvaret motståndskraftigt mot framtida exponeringar för viruset.
ett barn smittats av Epstein-Barr-viruset uppstår vanligtvis inga symtom direkt. De flesta symtom börjar 4 till 8 veckor efter smittotillfället. Symtomen kan likna influensa eller en kraftig förkylning. Vanliga symtom är feber, hudutslag, halsont samt svullna körtlar i halsen, armhålorna eller ljumsken. Äldre barn kan dessutom få ytterligare symtom som svullen mjälte, trötthet, svaghet, huvudvärk och nedsatt aptit. Yngre barn har oftast lindrigare symtom, och spädbarn och småbarn kan helt sakna symtom. Symtomen kan pågå i några veckor efter debut, och det kan ta flera månader innan barnet känns helt återställt.
Små barn undersöks sällan för Epstein-Barr-virus om inte vårdaren nämner att barnet har varit i kontakt med en smittad person. Det är också värt att veta att blodprovet som används för att diagnostisera Epstein-Barr inte alltid är helt tillförlitligt hos barn, vilket kan göra diagnosen svårare att ställa.
Epstein-Barr är ett virus, vilket innebär att det inte kan botas med läkemedel. Personer med Epstein-Barr-syndrom bör därför vila mycket och se till att dricka rikligt med vätska. Även om själva viruset inte kan behandlas går det bra att lindra symtomen. Receptfria läkemedel som ibuprofen och paracetamol kan användas för att sänka febern. Kortikosteroider kan förskrivas för att minska svullnad i hals och tonsiller. Eventuella samtidiga bakteriella infektioner kan behandlas med antibiotika på recept.
I de flesta fall går Epstein-Barr-infektionen över utan allvarliga komplikationer. I svåra fall kan dock mjälten brista. Barn med Epstein-Barr-syndrom bör därför undvika kontaktsporter som kan medföra slag mot kroppen, eftersom detta kan få den svullna mjälten att spricka. En brusten mjälte är en farlig komplikation som kräver omedelbar vård. Andra möjliga komplikationer är svullna tonsiller, gulsot och leverinflammation.
Vårdare bör undvika att ta barn till personer som är smittade av Epstein-Barr-viruset. Viruset finns i saliv hos smittade individer i flera månader efter infektionen, så även personer som verkar friska kan bära på viruset. Vårdare bör dessutom uppmuntra syskon och vänner att inte dela koppar och bestick med varandra, eftersom detta är en vanlig smittväg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online