Vad är tjocktarmspolyper? Symptom, diagnos och behandling

Tillväxter och tumörer i kroppen antas ofta vara cancerogena, men tillväxter i tjocktarmen är i de flesta fall godartade. Dessa utväxter, som kallas tjocktarmspolyper eller kolonpolyper, innebär inte alltid att cancer finns – men om de lämnas obehandlade kan en polyp med tiden utvecklas till cancer. Det goda nyheterna är att polyper enkelt upptäcks vid rutinmässiga koloskopier och vanligtvis kan avlägsnas under samma undersökning.

Vad är tjocktarmspolyper?

Tjocktarmspolyper är små utväxter på tarmens slemhinna som kan förekomma ensamma eller i grupper. De kan vara platta eller upphöjda från ytan. De allra flesta polyper är godartade, men vissa kan vara cancerogena eller utvecklas till cancer över tid.

Polyper är relativt vanliga hos äldre och medelålders vuxna. De växer oftast långsamt men stadigt, vilket innebär att de sällan orsakar omedelbara blockeringar i tarmen. Eftersom symtom ofta saknas i ett tidigt skede är regelbundna kontroller extra viktiga för att upptäcka polyper innan de hinner förändras.

Riskfaktorer

Vissa faktorer – både sådana du själv kan påverka och sådana du inte kan påverka – kan öka risken för att utveckla tjocktarmspolyper:

• Ärftlighet: Tidigare polyper hos dig själv eller polyper/tjocktarmscancer i familjen ökar risken.
• Tidigare cancerdiagnoser: En historik av livmoder- eller äggstockscancer är också en riskfaktor.
• Livsstil: Rökning, högt intag av fettrik mat, övervikt och för lite motion ökar risken.
• Ålder: Risken stiger markant efter 50 års ålder, varför screening rekommenderas från denna ålder.

Symptom

Många personer med tjocktarmspolyper har inga symtom alls i början. Ju större polyperna blir, desto större är risken att de ger besvär. Vanliga symtom inkluderar:

• Blödning från ändtarmen eller blod i avföringen, vilket kan ge avföringen ett svartaktigt utseende.
• Diarré eller förstoppning utan tydlig orsak.
• Vid mycket stora polyper: tarmobstruktion som kan orsaka smärta, kramp och illamående.

Kontakta alltid vårdpersonal om du upplever blod i avföringen eller andra bestående magbesvär.

Diagnos

Tjocktarmspolyper diagnostiseras oftast med en koloskopi, där läkaren för in en liten kamera via ändtarmen för att granska tarmens insida. Undersökningen kan även utföras med datortomografi (CT), där röntgenbilder av tarmen projiceras på en datorskärm.

I vissa fall används ett kontrastämne som heter barium, som ges genom lavemang. Barium gör tarmslemhinnan vit, vilket får de mörka polyperna att synas tydligt på bilderna.

Behandling

Tjocktarmspolyper avlägsnas nästan alltid utan invasiv kirurgi. Under koloskopin för läkaren in ett tunt instrument med en liten trådslinga i spetsen. Slingan placeras runt polymens bas, varvid den skärs av. Samtidigt förseglas såret med cauterisering (bränning), vilket förhindrar blödning och skada.

Efter avlägsnandet skickas polypen alltid för histopatologisk undersökning för att avgöra om den innehåller cancerceller. Om polypen är mycket stor, eller om det finns många polyper, kan operation bli nödvändig för att ta bort utväxten.

Förebyggande åtgärder

Du kan minska din risk att utveckla tjocktarmspolyper genom en hälsosam livsstil: sluta röka, begränsa intaget av rött och bearbetat kött samt fet mat, motionera regelbundet och hålla en hälsosam vikt. Regelbundna tarmkontroller, särskilt om du har ärftlig risk, är det viktigaste verktyget för att upptäcka och ta bort polyper i tid.