Om du aldrig har hört talas om ischemisk kärlsjukdom är du långt ifrån ensam. Det är inte ett begrepp som många använder i vardagligt tal. Ofta hör man istället talas om de tillstånd som sjukdomen kan leda till. Så när någon nämner en stroke eller en hjärtinfarkt, kommer du redan ganska nära att förstå vad ischemisk kärlsjukdom egentligen innebär för dig och din kropp.
Ischemisk kärlsjukdom, även kallad vaskulär ischemisk sjukdom, innebär i grunden en blockering av artärerna. Denna blockering begränsar både blodflödet och syretillförseln till ett visst organ eller en kroppsdel, vilket resulterar i problem som helt beror på var blockeringen sitter. Tillståndet kan orsaka förträngning och förtvängning av artärerna (ateroskleros), perifer kärlsjukdom, en stroke (transitorisk ischemisk attack) eller till och med en hjärtinfarkt (myokardinfarkt).
Risken att utveckla ischemisk kärlsjukdom hänger delvis samman med var blockeringen uppstår, liksom med faktorer som arv och familjehistoria, vikt, allmän hälsa, blodtryck, kolesterolnivå, en stillasittande livsstil och tobaksanvändning – i synnerhet rökning. Naturligtvis innebär förekomsten av en eller flera av dessa faktorer inte att du säkert kommer att insjukna, men det gör att din risk blir betydligt större.
Precis som blockeringen själv bestäms symtomen vid ischemisk kärlsjukdom främst av var blockeringen finns. Vid ateroskleros eller perifer kärlsjukdom kan du uppleva kramp eller smärta i vadmusklerna, oftast när du går. Du kan också märka nedsatt känsel i fötterna, en känsla av kyla som är isolerad till fötterna, blek hud, sår som läker långsamt och tjocka naglar.
Vid en stroke är några av de vanligare symtomen yrsel, sluddrigt tal, dubbelseende, trötthet i benet samt förlorad rörelseförmåga i en eller flera extremiteter eller i ansiktet. Vid en hjärtinfarkt kan du drabbas av illamående, kräkningar, svettningar, trötthet, yrsel eller andnöd, samt en brännande känsla i övre delen av buken som kan förväxlas med halsbränna. Upplever du ett eller flera av dessa symtom bör du kontakta din läkare för en korrekt diagnos.
Oftast går behandlingen av ischemisk kärlsjukdom ut på att förbättra din hälsa och minska de faktorer som just nu ökar din risk. En av de enklaste åtgärderna är en kostförändring – introducera mer frukt och grönsaker, komplexa kolhydrater, magert kött och fibrer, samtidigt som du minskar intaget av animaliskt fett, raffinerat socker och salt. Din läkare kommer troligen också att rekommendera mer regelbunden motion för att förbättra cirkulationen och den allmänna hälsan. Du kan dessutom behöva sänka både blodtrycket och kolesterolvärdet, sluta röka eller påbörja en medicinsk behandling.
Eftersom varje människa är olika – inte bara genetiskt, utan också när det gäller hälsa, ålder och en rad andra faktorer – kommer behandlingsplanen som din läkare rekommenderar troligen att skilja sig åtminstone något från en annan persons. Det är därför bäst att alltid rådfråga din läkare innan du inleder någon åtgärd på egen hand. Det kan visa sig att förändringar i dina vanor och livsstil inte räcker för att hantera just din kärlsjukdom. I sådana fall kan du faktiskt behöva en operation för att åtgärda blockeringen.
Kontakta alltid akutsjukvården omedelbart om du eller någon i din närhet får tecken på stroke eller hjärtinfarkt, exempelvis plötslig förlamning, svåra bröstsmärtor, andnöd eller sluddrigt tal. Ju snabbare behandlingen inleds, desto bättre är prognosen. Vid misstanke om stroke är det viktigt att notera när symtomen debuterade, eftersom vissa behandlingar endast kan ges inom ett fåtal timmar från symtomdebut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online