Emfysem är en kronisk, långvarig lungsjukdom som påverkar andningen genom skador på lungblåsorna (alveolerna). Lungvävnaden bryts ned gradvis över tid, och luft blir instängd i lungorna, vilket leder till att syrehalten i blodet minskar. Emfysem räknas till sjukdomsgruppen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), som är en av de vanligaste dödsorsakerna i USA och en betydande folksjukdom globalt.
Cigarettrök som skadar cilier – de små håren i luftrören – är den vanligaste orsaken till emfysem. Tobaksrök hindrar cilier från att rensa bort bakterier och irriterande ämnen ur luftvägarna, varvid dessa ämnen vandrar vidare från luftrören ner i lungorna. Rökning påverkar även lungornas immunceller negativt.
En ärftlig sjukdom kallad AAT-brist (alfa-1-antitrypsinbrist) kan också orsaka emfysem, eftersom låga nivåer av detta protein innebär att lungornas elastiska vävnad inte skyddas tillräckligt. Sjukdomen kan dessutom kopplas till bindvävssjukdomar som cutis laxa och Marfans syndrom.
Äldre människor löper större risk att utveckla emfysem eftersom lungfunktionen försämras med åldern. Smog och andra luftföroreningar orsakar inflammerade luftvägar som med tiden kan skada lungvävnaden. Män drabbas oftare än kvinnor, möjligen på grund av hormonella skillnader. Även passiv rökning samt långvarig exponering för kemikalier eller ångor kan bidra till sjukdomen.
Andnöd är det vanligaste symtomet vid emfysem. Om redan lätt fysisk aktivitet ger andningsbesvär, eller om du hostar upp färgat slem, bör du söka vård för undersökning. Detta är tecken på att lungorna inte fungerar som de ska.
Ett så kallat tunnelemfysem-bröst, där bröstkorgen får en rundad form, kan bero på luft som fastnat bakom luftvägarna. Ihållande hosta eller pipande andning (wheezing) kräver alltid läkares bedömning.
Läkare använder olika undersökningar för att diagnostisera emfysem. En lungröntgen används för att utesluta andra orsaker till besvären, och blodprover kontrollerar antalet vita blodkroppar. Ett artärblodgasprov visar hur mycket syre och koldioxid som finns i blodet. Lungfunktionstester, såsom spirometri, mäter hur mycket luft lungorna kan innehålla och hur snabbt du kan andas ut luften.
Att sluta röka är den viktigaste åtgärden – det kan bromsa sjukdomsförloppet och förbättra lungfunktionen. Läkemedel som bronkdilaterare hjälper till att öppna luftvägarna, medan antibiotika kan förkorta perioder av försämrad andning vid infektioner. Kortisonpreparat minskar inflammationen och gör andningen lättare.
I svårare fall kan kirurgisk lungvolymsreduktion förbättra andningen, och för patienter i slutstadiet av sjukdomen kan en lungtransplantation ibland vara det alternativ som ligger närmast ett botemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online