Maginfluensa har trots sitt namn ingenting med den vanliga influensan att göra. Den medicinska termen är gastroenterit, en inflammation i magsäck och tarmar som oftast orsakas av ett virus. Det finns ingen botande behandling, men din läkare kan hjälpa dig att lindra flera av besvären. Eftersom sjukdomen är mycket smittsam är det viktigt att tvätta händerna ofta med antibakteriell tvåla, både för att skydda dig själv och för att inte smitta människorna runt omkring dig.
Här är de vanligaste biverkningarna vid maginfluensa – och vad du kan göra för att må bättre.
Diarré är ett av de mest typiska symtomen vid maginfluensa. Viruset irriterar tarmarna, vilket leder till lösa avföringar. Den största risken är vätskebrist, så drick rikligt med vätska som inte innehåller mjölkprodukter – till exempel vatten, utspädd juice eller soppa.
Gäller det ett litet barn kan det vara klokt att kontakta vården och fråga om Pedialyt eller motsvarande elektrolytlösning, som hjälper kroppen att återfå förlorade mineraler och salter.
Magkramper är också vanliga under sjukdomsförloppet. Ett bra råd är att gå till toaletten och se om du behöver tömma tarmen. Tvinga dock aldrig fram något – istället kan du lugnt andas djupt och långsamt och låta tarmarna arbeta i sin egen takt. När krampen kommer kan långsamma, djupa andetag hjälpa kroppen att slappna av och minska smärtan.
När kroppen bekämpar viruset arbetar den hårdare än vanligt, vilket gör att du känner dig utmattad. Ge dig själv tid att vila några dagar tills du mår bättre. Sömn och stillhet ger kroppen de bästa förutsättningarna att återfå sin energi.
För att undvika kräkningar bör du undvika mejeriprodukter tills du varit krakningsfri ett tag. Fortsätt samtidigt att ta små, regelbundna klunkar färskt vatten för att skölja igenom systemet och hålla vätskebalansen. Kontakta läkare om kräkningarna inte avtar eller om du inte klarar av att behålla någon vätska alls.
Beroende på hur lång återhämtningstiden blir, och hur mycket vätska och små måltider du lyckats få i dig, kan du uppleva en märkbar minskning av vätskeansamlingar samt en viss viktnedgång. Det beror på att kroppen aktivt försöker göra sig av med viruset. När du börjar må bättre är det viktigt att äta små, regelbundna måltider för att gradvis bygga upp kroppens näringsreserver och återfå din normala hälsa.
Kontakta vården om symtomen varar mer än några dagar, om du får hög feber, blodig diarré eller tecken på allvarlig vätskebrist, exempelvis yrsel, mörk urin eller torra slemhinnor. Små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar bör alltid övervakas extra noga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online