Mononukleos kallas ofta för "kysssjukan" – och det är inte utan anledning. Sjukdomen drabbar främst tonåringar och unga vuxna och sprids via saliv. Ibland kan det ta tid att upptäcka att man har mononukleos, eftersom symtomen inte är särskilt besvärliga – de varar bara ovanligt länge. Det är ändå viktigt att få sjukdomen diagnostiserad, eftersom den kan leda till komplikationer som en sprucken mjälte eller blodbrist.
Mononukleos är en virusinfektion i samma familj som herpesvirus. Den kallas också för kysssjukan, körtelfeber eller helt enkelt mono. Utan ett blodprov går det inte att avgöra om du har sjukdomen. När diagnosen väl har ställts finns det ingen annan behandling än receptfria smärtstillande läkemedel. Det finns heller inget vaccin som skyddar mot mononukleos.
Många av symtomen liknar förkylning eller influensa: halsont, trötthet och svaghet, feber, svullna lymfkörtlar och svullna tonsiller. Personer med mononukleos kan också få huvudvärk, utslag och nedsatt aptit, samt svettas nattetid. Det allvarligaste möjliga symtomet är en svullen mjälte, som faktiskt kan brista om den inte upptäcks i tid. I vissa fall måste mjälten tas bort kirurgiskt.
Två olika herpesvirus kan orsaka mononukleos. De flesta smittas av Epstein-Barr-viruset, medan andra får sjukdomen av cytomegalovirus. De flesta tillfrisknar efter några veckor, men personer med hiv eller aids kan ha svårare att bli av med infektionen. Detsamma gäller för personer som insjuknar efter en organtransplantation eller som har ett annat tillstånd som försvagar immunförsvaret.
Läkare tar ett litet blodprov från patienter som misstänks ha mononukleos. Blodet kontrolleras för antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, och antalet vita blodkroppar räknas. Ett förhöjt värde vita blodkroppar kan tyda på mononukleos.
Efter smittan tar det mellan fyra och åtta veckor innan sjukdomen bryter ut och personen börjar må dåligt. Även efter en säker diagnos finns ingen medicinsk behandling utöver vila i säng och rikligt med vätska. Det krävs flera veckors vila, och det kan ta upp till tre månader innan man känner sig helt återställd efter mononukleos.
Hälften av alla som får mononukleos drabbas också av en svullen mjälte. Mjälten ligger under revbenen på övre vänstra sidan av buken och hjälper till att filtrera blodet. Har du mononukleos och samtidigt ont i buken eller ryggen, eller smärta som strålar upp mot vänster axel – kontakta din läkare. En röntgen- eller ultraljudsundersökning görs för att kontrollera att mjälten är hel. Spricker eller brister den krävs akut operation. Cirka 0,1 procent av dem som får mononukleos drabbas av en sprucken mjälte.
En annan allvarlig komplikation vid mononukleos är autoimmun hemolytisk anemi. Har du mononukleos och dessutom mörkbrun urin, gulaktig hud, kräkningar, diarré, huvudvärk eller muskelvärk bör du låta läkaren kontrollera ditt blod. Tillståndet orsakas av en överreaktion i immunförsvaret, som börjar bryta ner annars friska röda blodkroppar. Behandlingen består av kortison, gammaglobulin eller andra läkemedel som dämpar immunförsvaret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online