Sjukdomar i gallblåsan, som gallsten och inflammation, kan orsaka kraftiga smärtor och påverka vardagen stort. Behandlingen har två huvudmål: att minska antalet och svårighetsgraden av smärtepisoder samt att avlägsna gallstenarna – antingen genom kirurgiska ingrepp, läkemedel eller en kombination av båda. Vilken metod som är mest lämplig beror på stenarnas storlek och sammansättning, hur besvärande symptomen är samt din allmänna hälsa.
Gör en extrakorporeal stötvågslitotripsi. Detta är ett icke-invasivt ingrepp där stötvågor används för att krossa gallstenarna i mindre bitar, som sedan kan passera naturligt ur kroppen. Metoden passar främst för mindre stenar hos patienter som inte tål kirurgi.
Genomgå endoskopisk retrograd sfinkterotomi (ERS). Under denna procedur vidgas gangens mynning genom att skära i den omgivande mjukvävnaden, vilket gör att stenarna kan passera vidare ut i tarmen och lämna kroppen. Ingreppet utförs ofta samtidigt som en gallevägsspegling (ERCP).
Överväg en kolecystektomi (borttagning av gallblåsan). Operationen rekommenderas vid akut kolekystit (inflammation i gallblåsan) eller återkommande gallkolik. Den kan utföras som titthålskirurgi (laparoskopi), där kirurgen med hjälp av ett litet rör med kamera kan se in i buken, eller som öppen operation via ett buksnitt. Titthålsteknik ger kortare återhämtningstid och mindre ärr.
Få intravenös vätska vid långvarig gallkolik. Under akuta anfall bör man helt avstå från att äta och dricka via munnen, så att gallblåsan får vila. Vätska och näring ges då istället direkt i blodbanan på sjukhuset.
Prata med din läkare om kendeoxikolsyra. Läkemedlet kan förskrivas för att lösa upp kolesterolstenar. Det verkar genom att hämma kolesterolutsöndringen i gallan och är mest effektivt när stenarna är små och gallblåsan fortfarande fungerar bra. Observera att behandlingen kan ta flera månader och att stenar ofta kan återbildas efter avslutad kur.
Vila ordentligt. Kroppen behöver tid att återhämta sig, särskilt efter akuta anfall eller operation. Undvik fysisk ansträngning tills symptomen har lagt sig.
Använd smärtstillande medel mot gallblåsesmärtan. Receptfria värktabletter kan lindra lätta besvär, men vid kraftiga smrtor kan din läkare förskriva starkare, narkotiska preparat. Följ alltid läkarens doseringsanvisningar noggrant.
För att minska risken för nya gallstensanfall bör du hålla en balanserad, fettfattig kost, äta regelbundet, dricka tillräckligt med vatten och undvika snabba viktnedgångar. Kontakta alltid vården om du får svår buksmärta, feber eller gulsot – det kan vara tecken på komplikationer som kräver omedelbar vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online