Diagnostiska kriterier (DSM-5-TR)
- Återkommande beteendeutbrott som representerar misslyckande att kontrollera aggressiva impulser.
- Två former:
- Verbalt/fysiskt aggessivt mot egendom/djur/människor (genomsnitt 2×/vecka × 3 månader) – ingen skada/skada.
- Tre eller fler utbrott med skada/förstöring/skada inom 12 månader.
- Utbrott är grovt disproportionala mot provokation.
- Inte planerade; inte för materiell vinst.
- Orsakar märkbar lidande/funktionsnedsättning.
- Ålder ≥6 år (eller utvecklingsekvivalent).
- Inte bättre förklarad av annan störning (ASD, ADHD, bipolar, psykos, substans, medicinsk).
Epidemiologi
- Livstids prevalens: ~3–7 % (högre hos män, yngre vuxna).
- Debut: sent barndom/ungdom.
- Komorbiditet: hög med humör, ångest, substansmissbruk, personlighetsstörningar.
Neurobiologi
- Serotonerg dysfunktion (lågt 5-HIAA i CSF).
- Amydala hyperreaktivitet + prefrontalt hypoaktivitet → nedsatt top-down-inhibition.
- HPA-axel dysreglering.
Behandling
- KBT (ilskohantering): Kognitiv omstrukturering, avkoppling, coping-färdigheter, exponering. Förstahandsval.
- Läkemedel: SSRI (fluoxetin, sertralin), humörstabiliserare (valproat, litium), atypiska antipsykotika (risperidon), betablockerare (propranolol) för autonom arousals.
- Kombinerat: KBT + läkemedel > var och en för sig.
Differentialdiagnostik
- ODD/CD: målstyrd, persistensmönster.
- Bipolar: aggression endast under humörepisoder.
- Psykos: kommandohallucinationer, vanföreställningar.
- Substansintoxikation/abstinens.
- Medicinsk: HHS, temporallobsepilepsi, hypoglykemi.
IED är en behandlingsbar impulsstyrningsstörning. Tidig insats minskar skada på sig själv och andra.
