Vätskeobalans i kroppen kan orsakas av många olika sjukdomar och tillstånd, och den är ibland svår att upptäcka eftersom symtomen ofta är subtila och liknar dem vid den underliggande sjukdomen. Obalansen kan visa sig på två sätt: antingen som ett vätskeöverskott eller som en vätskebrist. Genom att göra regelbundna observationer och dokumentera dem systematiskt kan du tidigt fånga upp varningstecken – både hos dig själv och hos andra.
Starta ett diagram eller en journal på papper eller i ett kalkylark på datorn för att kunna följa symtomen över tid. Skapa kolumner för det du ska mäta och observera: vätskeintag och vätskeavgång, vikt, blodtryck, andningsmönster, puls, hudens och ansiktets utseende, munens utseende, temperatur samt övriga observationer. Lägg till rader som märks med tidpunkten för varje mätning.
Registrera allt vätskeintag, inklusive varma och kalla drycker, soppor och eventuella intravenösa vätskor. Notera alltid mängd och tidpunkt. Registrera även vätskeavgången, med tidpunkt och mängd om möjligt. Ett regelbundet intag bör åtföljas av motsvarande avgång – för lite avgång kan signalera vätskeretention, medan onormalt mycket avgång kan tyda på vätskeförlust.
En snabb viktökning kan tyda på att kroppen håller kvar för mycket vätska, medan en oväntad viktnedgång kan vara ett tecken på vätskebrist.
Lågt blodtryck kan vara en indikator på vätskebrist, medan högt blodtryck kan tyda på ett vätskeöverskott. Mät vid samma tidpunkter varje dag för jämförbara resultat.
Notera hur personen andas. Snabb, ytlig andning eller andning som åtföljs av hosta kan alla vara tecken på en vätskeobalans.
Kontrollera om pulsen är snabb genom att placera pek- och långfinger på personens handled och räkna slag per minut med hjälp av en klocka. Anteckna resultatet i schemat.
Observera om huden verkar onormalt torr, om området runt ögonen ser insjunket ut eller om ansiktet är svullet och uppblött. Båda ytterligheterna kan tyda på obalans.
Observera läpparna, tungan och saliven. Notera om läpparna är torra, om tungan är fuktig eller torr, samt om saliven är tjock eller skummande.
Använd en termometer och registrera temperaturen i diagrammet. En stigande temperatur kan åtfölja vätskebrist, eftersom kroppens förmåga att reglera värme påverkas när vätskenivån sjunker.
Gör mätningarna och observationerna med några timmars mellanrum. Om du misstänker vätskebrist – försök ge personen vätska samtidigt som du fortsätter dokumentera, och sök omedelbart medicinsk vård. Misstänker du istället vätskeretention – avbryt eventuell intravenös vätskebehandling och kontakta vården direkt.
Kontakta vården omgående vid tecken som förvirring, yrsel, kraftig andnöd, bröstsmärta, kraftig svullnad i ben eller buk, eller om personen slutar kissa under längre perioder. Vätskeobalans kan bli allvarlig snabbt, särskilt hos äldre, små barn och personer med hjärt- eller njursjukdom, så tveka aldrig att söka professionell hjälp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online