Maskar är parasitiska organismer som lever och frodas inuti levande värdar. De hämtar sina näringsämnen från värden och orsakar ofta olika hälsoproblem genom sin aktivitet i kroppen. De vanligaste typerna av parasitära maskar är rundmaskar, bandmaskar och sugmaskar. Smitta sker framför allt via förtäring samt kontakt med föremål, djur eller personer som blivit kontaminerade med parasiterna.
Infestation med cystor som innehåller larver av bandmask kan leda till ekinokocksjukdom, även kallad hydatidsjuka. Sjukdomen drabbar främst boskap, exempelvis får, samt sällskapsdjur som hundar. När en hund äter otillräckligt tillagat kött som innehåller bandmaskcystor utvecklas de omogna larverna till vuxna maskar i hundens tarm. De vuxna maskarna lägger ägg som utsöndras via hundens avföring. Rör en människa vid avföringen eller något som kontaminerats med den finns risk att äggen överförs till maten och sväljs.
När äggen kommer in i människans matsmältningssystem kläcks de till larver som vandrar vidare till skelett, lungor eller lever, där de utvecklas till cystor. En hydatidcysta i lungorna kan ge upphov till hosta och bröstsmärta. En cysta i skelettet kan orsaka smärta eller till och med frakturer. Infekterar cystan levern kan det leda till gulsot, illamående och smärta.
Infestation av olika organ med rundmasklarver kan leda till toxocariasis. Dessa rundmaskar förekommer hos sällskapsdjur som katter och hundar, vilka utsöndrar maskarnas ägg via avföringen. Barn löper större risk att smittas eftersom de ofta stoppar smutsiga fingrar i munnen efter lek i jord och sand.
När rundmaskarnas ägg sväljs kläcks de till larver i tarmen. Larverna sprider sig därefter till andra delar av kroppen, bland annat lever och lungor. En lindrig infestation kan orsaka lätt feber, medan en kraftig infestation i lungorna kan ge hosta och pipande andning. Migrerar larverna till hjärnan kan infestationen utlösa epilepsi, och angriper de ögat finns risk för blindhet.
Schistosomiasis kan orsakas av fem olika arter av sugmaskar. Sugmaskar är parasitiska plattmaskar som normalt tränger genom värdens hud. Personer som badar i sjöar eller sötvattendrag löper större risk att drabbas. Sötvattenssnäckor släpper ut sugmaskarnas larver, som penetrerar huden och mognar inne i kroppen.
Symtom på sugmaskinfestation inkluderar blod i urinen, ihållande hosta, illamående, muskelkramper och en brännande känsla vid urinering. Infestationen kan även leda till allvarliga komplikationer som tumörer i urinblåsan, tjock- och ändtarmscancer samt leverskador.
Hakmaskar kan infektera värdar genom att genomborra huden, vanligtvis vid kontakt med avloppsvatten, infekterad avföring eller kontaminerad jord. En lindrig hakmaskinfestation kan orsaka hosta, lätt feber och buksmärtor. Stora mängder hakmaskar i kroppen leder däremot till anemi, eftersom maskarna suger blod från tarmväggen. Svår anemi kan i sin tur orsaka kronisk hjärtsvikt.
Risken för maskinfestation kan minskas genom god handhygien, särskilt efter kontakt med jord eller djur. Grönsaker och frukt bör tvättas noggrant, kött ska alltid tillagas ordentligt, och regelbunden avmaskning av hundar och katter rekommenderas. Vid resor till områden där schistosomiasis förekommer bör man undvika bad i sötvatten. Uppträder symtom som långvarig buksmärta, oförklarlig trötthet eller blod i urinen bör läkare kontaktes för diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online