1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så här testar man för DVT – vanliga metoder för att upptäcka blodpropp

Blodproppar som bildas i kroppens djupa vener orsakar djup ventrombos, ofta förkortat DVT (deep vein thrombosis). Även om en propp i princip kan uppstå var som helst i kroppen bildas de flesta DVT-blodproppar i benen.

Djup ventrombos kan ge allvarliga komplikationer, bland annat embolier. En emboli uppstår när en blodpropp lossnar och fastnar i lungorna, hjärnan eller någon annan del av kroppen, vilket kan bli livshotande. Vissa riskfaktorer, exempelvis långvarigt stillasittande, långvarig sängvila och graviditet, kan öka risken för att utveckla DVT.

Vanliga symtom på DVT

Typiska tecken är svullnad, smärta eller ömhet i benet, ofta i vaden, samt rodnad eller en känsla av värme över det drabbade området. Upplever du dessa symtom bör du kontakta vården för utredning.

Så går undersökningen till

1. D-dimertest

Det första steget är ofta ett så kallat D-dimertest, ett blodprov som din läkare kan beställa. D-dimer är en proteinfragment som bildas när kroppen bildar en blodpropp och aktiverar sin förmåga att lösa upp proppen. Ett förhöjt värde kan tyda på pågående proppbildning, men provet används främst för att utesluta DVT, eftersom värdet även kan stiga av andra skäl.

2. Ultraljud

Ultraljud är den vanligaste undersökningsmetoden och kan visa om du har en blodpropp i en djup ven. Enligt Mayo Clinic kan läkaren behöva utföra flera ultraljud under flera dagars tid för att säkerställa att proppen inte växer eller att nya proppar inte bildas.

3. Magnetkameraundersökning (MRI)

Med en magnetkameraundersökning kan läkaren studera detaljerade bilder av kroppens insida. Undersökningen kan identifiera var en djup ventrombos finns i kroppen och hjälper också till att upptäcka andra möjliga problem.

4. Venografi

Om läkaren bedömer det nödvändigt kan en venografi genomföras. Vid undersökningen injiceras kontrastvätska i en ven i benet, vilket gör att proppens placering blir synlig på röntgenbilder. Metoden är mycket träffsäker men används oftast när ultraljud inte ger tillräckligt svar.

När ska du söka vård?

Kontakta vården omedelbart om du får plötslig andnöd, bröstsmärta, hosta med blod eller yrsel. Det kan vara tecken på lungemboli, ett tillstånd som kräver akut vård.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online