Den mänskliga ryggraden består av enskilda ben – kotor – som ligger staplade ovanpå varandra. Mellan varje par kotor finns en mellankotskiva (disk) som dämpar stötar, fungerar som kuddfunktionslager och möjliggör rörligheten i ryggraden. Från ryggraden utgår spinalnerver som förser olika delar av kroppen med känsel och muskelkraft. När en disk buktar ut kan den trycka mot dessa nerver och orsaka besvär i armar eller ben.
Spinalnerverna förmedlar känsel till olika delar av kroppen. De vänstra och högra L4-nervrötterna, som lämnar ryggmärgen mellan kotorna L4 och L5, försörjer huden på utsidan av lårets baksida, vidare runt framsidan av knät till insidan av underbenet och längs fotens insida upp till stortån. En utbuktande disk på L4–L5-nivå ger smärta, stickningar och så småningom domningar i dessa områden på den sida av kroppen som disken buktar ut mot.
Spinalnerverna styr även musklerna i armar och ben. L4-nerven försörjer de muskler som lyfter stortån och foten uppåt från marken. Vid en diskutbuktning försvagas dessa muskler, vilket kan göra att personen snubblar på foten vid gång. Långvarigt tryck på L4-nerven kan leda till så kallat fotfall (drop foot) – ett tillstånd där foten pekar nedåt mot golvet när den lyfts från marken. Detta är ett allvarligt tillstånd som måste åtgärdas för att förebygga fall och ytterligare skador.
Konservativ behandling leder ofta till att symtomen vid en utbuktande L4-disk går tillbaka. En fysioterapeut eller kiropraktor kan ordinera träningsövningar som förbättrar hållningen och ökar rörligheten hos muskler som kan bidra till utbuktningen. Manuell manipulation av ryggen kan också användas som komplement. Fuktig värme kan appliceras på ryggen för att lindra smärta och stelhet. När trycket på nerven minskar återkommer gradvis både känsel och muskelkraft. En AFO-ortos (ankel-fotortos) kan dessutom användas för att förebygga fotfall och öka säkerheten vid gång.
I svåra fall kan kirurgi behövas för att minska trycket från en utbuktande disk. Det finns flera olika operationsmetoder för att åtgärda diskbråck, och valet av ingrepp görs utifrån skadans svårighetsgrad samt faktorer kopplade till patientens allmänna hälsa. Mikrokirurgi kan utföras för att avlägsna mindre skadade områden. Mer omfattande ingrepp, som steloperation (spinal fusion), genomförs när disken inte längre går att reparera och måste tas bort.
Kontakta sjukvården om du upplever tilltagande svaghet i benet, utbredd domning eller problem med blås- och tarmfunktion, eftersom detta kan vara tecken på ett allvarligare tillstånd som kräver snabb medicinsk bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online