Ett PSA-test mäter nivån av prostataspecifikt antigen (PSA), ett protein som bildas av cellerna i prostatakörteln. Testet visar hur mycket antigen som finns i blodet. Läkaren tar ett blodprov, och en laboratorieanalys mäter sedan mängden PSA. Eftersom PSA produceras av kroppen kan det användas för att upptäcka sjukdom, vilket är anledningen till att det ibland kallas biologisk markör eller tumörmarkör.
Friska män har normalt en låg PSA-nivå i blodet. Med stigande ålder kan dock både prostatacancer och godartade (benigna) tillstånd höja mannens PSA-värde. I takt med att män blir äldre blir både godartade prostatabesvär och prostatacancer vanligare. För män över 50 år rekommenderar den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ett årligt PSA-test i kombination med en rektal undersökning. Detta ger både ett internt och fysiskt sätt att bedöma prostatahälsan. Män med förhöjd risk för prostatacancer rekommenderas ofta att påbörja screening redan vid 40 eller 45 års ålder. I USA täcker Medicare kostnaden för ett årligt PSA-test för alla män från 50 år.
Den vanligaste riskfaktorn för att utveckla prostatacancer är ålder. Cirka 63 procent av alla prostatacancerfall drabbar män som är 65 år eller äldre. Andra riskfaktorer är ärftlighet, etnisk bakgrund och möjligen kostvanor. Asiatiska män och amerikanska urfolk har lägst förekomst av prostatacancer, medan svarta män har högst frekvens. En kost rik på fett kan också bidra till en ökad risk att utveckla sjukdomen.
Det finns inget universellt fastställt normal- eller patologiskt PSA-värde. Dessutom kan vissa faktorer, exempelvis inflammation, få PSA-nivåerna att fluktuera. PSA-värden kan även skilja sig mellan olika laboratorier. Generellt gäller dock att ju högre en mans PSA-nivå är, desto större är sannolikheten att cancer finns.
Att upptäcka en tumör innebär inte automatiskt att liv räddas. Även om PSA-testet kan identifiera små tumörer leder inte fyndet av en liten tumör nödvändigtvis till minskad risk att dö i prostatacancer. Testet kan dessutom ha svårt att upptäcka snabbväxande eller aggressiva cancerformer som redan hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.
Falskt positiva resultat tyder inte heller nödvändigtvis på cancer. Endast 25 till 35 procent av de män som genomgår biopsi på grund av ett förhöjt PSA-värde har faktiskt prostatacancer.
Det råder fortfarande oenighet om nyttan med PSA-screening väger upp riskerna med uppföljande diagnostiska tester och cancerbehandlingar. Överdiagnostik utsätter män för onödiga komplikationer i samband med ytterligare behandling. Kirurgi och strålbehandling kan orsaka inkontinens, erektionssvikt och andra besvär.
Eftersom PSA-testet har både fördelar och begränsningar är det klokt att diskutera med sin läkare om screening passar just dig. Tillsammans kan ni väga din ålder, familjehistoria och allmänna hälsa mot de möjliga riskerna och fatta ett välgrundat beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online