Supination innebär att foten och vristen rullar utåt i onormalt hög grad vid gång eller löpning. Denna rörelse skapar extra belastning på foten och förknippas ofta med personer som har plattfot. Supination kan leda till flera besvär i fötter och ben, exempelvis hälsporre (plantar fasciit), iliotibialt bandssyndrom, vrickade fotleder, knäsmärtor och innerkantsbesvär. Ett möjligt botemedel är att använda fotvalvsstöd, även om dessa inte alltid är nödvändiga. Rådfråga alltid din läkare innan du påbörjar någon behandling.
För att kunna åtgärda ett supinationsproblem måste du först avgöra om du faktiskt har supination. Ett tydligt tecken är att yttersulan på dina skor slitner först och mest. Att regelbundet titta på klackarna på dina skor är ett enkelt sätt att upptäcka mönstret.
Personer som supinerar har ofta spända vadsmuskler, fotknölar eller förhårdnader på utsidan av foten eller lilltån, samt smärta i framfoten eller hälen. Upprepade fotledsstukningar är också vanliga.
SUPINATION orsakas ofta av en genetiskt felaktig ställning på skelettet i benen. Tillståndet finns då med från födseln och blir märkbart redan i tidig ålder. Andra orsaker kan vara en skada eller en sjukdom som påverkar nerver eller muskler. Även höga fotvalv, underbensinversion – ofta kallat "hjulben" – samt svaga vrister kan ligga bakom.
Den största risken är att en supinerande fot ger sämre flexibilitet och sämre stötdämpning än normalt. För löpare innebär det ofta hårda landningar på hälen och ökad belastning på fotvalvet. Detta kan i sin tur leda till smärta i fötter, vrister, knän, höfter eller nedre delen av ryggen.
Många människor har fullt fungerande fotvalv och behöver inga valvstöd – kanske gäller det även dig. En enkel tumregel: Syns dina fotvalv när du sitter men inte alls när du står, har du troligen nytta av någon form av valvstöd. Är valven låga men fortfarande synliga i stående kan korrigeringssulor räcka, och valvstöd kan läggas till senare vid behov.
Har du redan smärta kan fotvalvsstöd användas tillfälligt tills besvären avtar. Stöden hjälper skadade vävnader att läka genom att minska rörligheten i foten. Sju till tio dagar efter att du blivit smärtfri kan du ta bort dem – har du då rätt inlägg i skorna bör hälsmärtan inte komma tillbaka.
Även om mekanismen inte är helt klarlagd kan ett valvstöd förbättra underbenets rörelser genom att ge foten en bredare stödyta än normalt. Börja med ett receptfritt fotvalvsstöd, som är relativt billigt. Hjälper det inte kan specialgjorda valvstöd provas istället.
Låt gärna en expert analysera ditt gångmönster – hen kan ge skräddarsydda rekommendationer. Är din supination särskilt besvärande kan läkaren förskriva individuellt anpassade ortoser som omfördelar trycket på fötterna och dämpar stötar bättre.
Stretcha musklerna i benen direkt efter träningen, när musklerna är varma. Styrkeövningar för vristerna minskar också skaderisken. Prova att balansera på ett ben, eller rotera vristerna i cirkulära rörelser medan fötterna lyfts från golvet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online