Behandling av bakteriell hjärnhinneinflammation – så fungerar vården

Bakteriell hjärnhinneinflammation är en allvarlig infektion som drabbar vätskan runt hjärnan och ryggmärgen. Tillståndet kräver snabb medicinsk vård, men kan i de flesta fall botas om det upptäcks tidigt. Utan behandling kan sjukdomen leda till hjärnskador och i värsta fall döden.

Vad orsakar bakteriell hjärnhinneinflammation?

Sjukdomen orsakas av bakterier som sprids via nässekret eller från svalget hos en smittad person, exempelvis genom hosta, nysningar eller tät kontakt. Bakteriell hjärnhinneinflammation är betydligt allvarligare än den virala formen, som orsakas av virus och oftast läker av sig själv.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosticering sker normalt med en lumbalpunktion. Läkaren använder en tunn nål för att ta ut vätska från ryggmärgskanalen, som sedan analyseras för att identifiera vilken bakterie som orsakar infektionen. Resultatet styr val av antibiotika och är avgörande för att behandlingen ska bli snabb och korrekt.

Behandling med antibiotika

Bakteriell hjärnhinneinflammation behandlas alltid med antibiotika. Vanligt förekommande preparat är ampicillin, cefotaxim, ceftriakson, gentamicinsulfat, penicillin G och vankomycin. Valet av antibiotika beror på vilken bakterietyp som orsakat infektionen, liksom på patientens ålder och allmänna hälsotillstånd. I vissa fall ges även kortikosteroider för att dämpa inflammationen och minska risken för komplikationer.

Möjliga biverkningar

Som vid all antibiotikabehandling kan biverkningar uppstå, exempelvis illamående, kräkningar, diarré och allergiska reaktioner. En allergisk reaktion kan ge andningssvårigheter, nässelutslag, svullnad i ansikte och tunga samt pipande andning. Svåra allergiska reaktioner kan vara livshotande och kräver omedelbar vård.

Att tänka på under behandlingen

Antibiotikan ges vanligtvis via en intravenös kateter (dropp) flera gånger per dag, ofta under sjukhusvistelse. Behandlingstiden varierar beroende på bakterietyp, sjukdomens svårighetsgrad, patientens ålder och risken för komplikationer – ofta mellan en och tre veckor.

Tidig vård räddar liv

Sök omedelbart vård om du eller någon i din närhed får symtom som hög feber, kraftig huvudvärk, stel nacke, ljuskänslighet eller förvirring. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto större är chansen till full återhämtning utan bestående skador. Vaccination finns mot flera av de bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation och utgör ett effektivt förebyggande skydd.