
Kaliumpermanganat är ett reagens som fäller ut, löser upp, oxiderar, reducerar eller färgar biologisk vävnad, vilket gör det användbart för att påvisa skillnader mellan sura och basiska miljöer. Ämnet används bland annat i dricksvattenbehandling för att avlägsna järn och mangan. När kaliumpermanganat oxiderar järn och mangan bildas syra, vilket kan påverka dricksvattnets pH-värde. Kaliumpermanganat oxiderar dessutom snabbt och dödar bakterier, svampar, virus och alger.
Kalium deltar i kroppens syra-basbalans, i proteinsyntesen från aminosyror samt i kolhydratmetabolismen. Det är även nödvändigt för muskelvävnadens tillväxt. Kalcium, kalium och natrium cirkulerar i blodet, finns i muskel- och hudvävnad och utsöndras via urinen. Koncentrationen av dessa elektrolyter bestämmer pH-värdet i serum, vävnad och urin. Eftersom kaliumpermanganat bildar syra och värme när det oxiderar andra ämnen tenderar pH-värdet att bli surare.
De reaktiva egenskaperna hos kaliumpermanganat gör det till en snabb indikator för E. coli, poliovirus och toxiner. Ämnet används på objektglas med blodceller, urin och vävnadsprov för att påvisa barbiturater och andra droger. Samma reaktiva egenskaper som gör att kaliumpermanganat snabbt identifierar patogener kan dock vara explosiva eller brandfarliga i kontakt med vissa andra ämnen, vilket kräver försiktighet vid hantering.
Alkaliska förhållanden förstärker kaliumpermanganats oxiderande förmåga, vilket innebär att organiskt material bryts ner snabbare i basiska miljöer. Som biocid fungerar ämnet dock bättre under sura förhållanden än under alkaliska. Kaliumpermanganat är ett effektivt medel mot E. coli vid lägre pH-värden, exempelvis pH 5,9, och en vattentemperatur mellan 0 och 20 grader Celsius. Inom pH-området 4 till 9 oxiderar det ett brett spektrum av både oorganiska och organiska ämnen.
Högre temperaturer förstärker dessutom något den bakteriedödande effekten. Poliovirus kan inaktiveras fullständigt av kaliumpermanganats oxiderande verkan.
Inom fiskeodlingar används kaliumpermanganat som oxidationsmedel och biocid i en dosering av cirka 4 mg per liter vatten. Det dödar alger, avlägsnar parasiter på fisk, förebygger sjukdomar, hjälper till att läka sår och avgiftar vattnet genom att binda mangan och andra metaller. Under oxidationsprocessen frigörs väte och värme, men vattenvolymen samt mängden alger och parasiter som avlägsnas måste tas i beaktande för att bedöma om kaliumpermanganat signifikant förändrar vattnets pH-värde.
Kaliumpermanganat används för att avlägsna järn och mangan från dricksvatten. Vid oxidationen av dessa metaller bildas syra, och väte samt värme frigörs. Samtidigt oxiderar ämnet snabbt och dödar bakterier, svampar, virus och alger. För att avgöra om kaliumpermanganat påverkar vattnets pH-värde i betydande grad måste både vattenvolymen och mängden material som oxideras beaktas. I praktiken är pH-förändringen ofta begränsad, men den kan bli märkbar vid höga koncentrationer eller små vattenvolymer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online