Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kan ge upphov till krampanfall hos både barn och vuxna. Debuten av epilepsi är vanligast hos barn under fem års ålder. Det finns idag effektiva läkemedel som kan hjälpa till att kontrollera krampaktiviteten, vilket gör att barnet trots diagnosen kan få en helt normal barndom.
Vissa typer av krampanfall behöver inte bero på en epileptisk sjukdom hos barn. Feberkramper kan till exempel uppstå vid plötslig feber och infektionssjukdom. Cirka 97 procent av alla barn som får feberkramper utvecklar aldrig epilepsi senare i livet.
Barn som drabbas av absenser kan verka dagdrömmande. Barnet stirrar tomt framför sig några ögonblick och återgår sedan till den aktivitet hen höll på med tidigare. Absenser är vanligast i åldern 3 till 10 år och kan lätt missas eftersom de ofta är korta och subtila.
Juvenil myoklon epilepsi debuterar oftast mellan 12 och 18 års ålder. Barnet kan då få anfall i samband med uppvaknande, myoklona ryckningar i armar och ben samt absenser. Denna typ av anfallsaktivitet går i regel bra att kontrollera med medicinering, men växer sällan bort med åldern.
Infantila spasmier, även känt som Wests syndrom, uppstår vanligtvis under barnets första levnadsår och kan föregå andra typer av anfall. Serier av ryckningar och spasmer kan rubba bebisens balans så att hen faller framåt, ofta i samband med att barnet vaknar eller somnar.
Läkemedel kan hjälpa till att förebygga krampanfall hos ditt barn, beroende på vilken typ av epilepsi barnet har och hur gammalt det är. Om anfallen inte kan kontrolleras med medicin finns andra behandlingsalternativ, exempelvis ketogen diet, kirurgi samt stimulering av vagusnerven (vagusnervstimulering). Kontakta alltid vårdpersonal om du misstänker att ditt barn har krampanfall, så att rätt utredning och behandling kan sättas in i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online