Patienter med en historik av myoklonisk epilepsi kan drabbas av en generaliserad typ av anfall som kallas myokloniskt anfall. Myokloniska anfall förekommer även hos personer med metabola eller toxiska störningar, samt efter ischemiska skador eller global syrebrist i hjärnan, till exempel i samband med hjärtstillestånd.
Vid ett myokloniskt anfall rycker bålen eller extremiteterna till snabbt och ofrivilligt. Anfallet är kortvarigt och patienten förlorar inte medvetandet. Anfallen kan dock återkomma upprepade gånger och i vissa fall utvecklas till ett toniskt-kloniskt anfall, där medvetandet går förlorat.
Prata med din läkare om olika receptbelagda läkemedel som kan behandla myokloniska anfall. En läkare kan förskriva exempelvis bensodiazepiner intravenöst eller valproat, vilket påverkar signalsubstansen gamma-aminosmörsyra (GABA) i hjärnan.
Din kost kan ha betydelse för anfallens frekvens. Under medicinsk övervakning kan du prova perioder av fasta eller den ketogena dieten, som får kroppen att använda sina fettreserver som energikälla när kolhydraterna tar slut. Vill du ha ett mindre restriktivt alternativ kan du fråga din läkare om en modifierad Atkins-diet.
Överväg en implanterad, batteridriven stimulator, till exempel en vagusnervstimulator. Med en fjärrkontroll kan du själv justera stimuleringsnivån medan enheten skickar elektriska signaler till vagusnerven, vilket kan hjälpa till att förebygga anfall.
Ta hand om din kropp genom att se till att få tillräckligt med sömn och undvika alkohol. Både alkohol och sömnbrist ökar antalet myokloniska anfall hos många individer, enligt Merck & Co., Inc.
Vid mycket svåra former av myokloniska anfall kan kirurgi vara ett alternativ. Hjärnkirurgi är ett stort ingrepp och utförs endast efter omfattande undersökningar för att exakt kunna lokalisera det område i hjärnan där anfallen har sitt ursprung.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online