Divertikulit är ett smärtsamt tillstånd som oftast ger besvär i nedre vänstra delen av buken. Tillståndet uppstår när divertiklar – små utbuktningar i tarmväggen – blir inflammerade eller infekterade. Smärtan kan lindras och tillståndet förbättras genom en kombination av olika behandlingsmetoder och en noggrant anpassad kost.
Behandlingen av akut divertikulit kan variera allt från antibiotika till kirurgi där det drabbade området i tjocktarmen tas bort. Den minst invasiva behandlingen består av receptbelagd antibiotika som dödar de bakterier som orsakar infektionen. Att kombinera antibiotika med vila och en flytande kost hjälper till att lindra symtomen. Din läkare kan också skriva ut smärtlindring, men observera att vissa smärtstillande medel orsakar förstoppning, vilket kan förvärra problemet.
Om smärtan återkommer efter avslutad antibiotikakur, eller om du har en tarmobstruktion, kan du behöva läggas in på sjukhus och få starkare antibiotika intravenöst. Om dessa behandlingar inte fungerar, om besvären återkommer eller om du har någon form av perforation eller abscess, kan läkaren rekommendera en av två typer av operationer.
Vid en primär tarmresektion tas den sjuka delen av tarmen bort, varefter de friska delarna sammanfogas igen. Operationen kan antingen utföras via ett längre snitt i buken eller som laparoskopisk kirurgi med fyra små incisioner. Generellt sett återhämtar sig patienterna snabbare efter laparoskopisk kirurgi.
Denna operation utförs när inflammationen är så kraftig att kirurgen inte kan återförena tjocktarmen och ändtarmen. Istället kopplas den opåverkade delen av tjocktarmen till en påse som placeras i en öppning i bukväggen. När inflammationen läkt efter några månader utförs oftast en ny operation för att åter koppla samman tjocktarmen med ändtarmen.
I samband med ett divertikulitanfall rekommenderar läkaren ofta klar flytande kost i två till tre dagar. Detta inkluderar glass, gelatin, buljong, klara läskedrycker, juice utan fruktkött, kaffe utan grädde och te.
Läkaren kan också rekommendera en fiberfattig kost med mindre än 10 gram fiber per dag. Lämpliga spannmålsprodukter är sodacrackers, vitt ris, pasta, vitt bröd, bagels och engelska muffins samt flingor som Cheerios, cornflakes, Rice Krispies, Special K och Cream of Wheat. Undvik fullkornsprodukter med mycket fibrer.
När det gäller frukt passar druvor, bananer, aprikoser, persikor, vattenmelon, honungsmelon och fruktjuicer bra. Undvik plommonjuice samt råa och torkade frukter och bär. Bland grönsaker kan du äta potatis utan skal, sallad, champinjoner, röda och gröna paprikor, squash, rödbetor och grönsaksjuice. Se till att grönsakerna är välkokta och undvik korsblommiga grönsaker som blomkål, broccoli, brysselkål och kål. Som proteinkälla äter du välkokt kött, fisk och ägg men undvik bönor, linser, nötter och frön. Fråga din vårdgivare eller dietist om vilka mejeriprodukter som passar dig.
Om du följer denna kost under en längre period behöver du troligen ta ett multivitamintillskott för att få i dig alla nödvändiga näringsämnen.
I takt med att symtomen förbättras ska du gradvis lägga till mer fiber i kosten. En fiberrik kost är faktiskt avgörande för att förebygga framtida anfall. Kvinnor bör sikta på cirka 25 gram fiber per dag och män på ungefär 38 gram. Kom ihåg att också dricka mer vätska när du ökar fiberintaget. Undvik dessutom livsmedel som är svårsmälta, som popcorn, frön, nötter och majs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online