Ett bråck innebär att en del av kroppen tränger ut från sin normala plats in i ett annat område. Ett hiatalbråck, även kallat mellangärdesbråck, uppstår när en del av magsäcken pressas upp genom ett hål i mellangärdet – den så kallade hiatus – och hamnar i brösthålan.
Det vanligaste hiatalbråcket är det glidande bråcket, som uppstår när magsäcken och matstrupen glider upp i bröstkorgen genom hiatus. Vid det allvarligare paraesofageala bråcket stannar däremot matstrupen och magsäcken kvar på sina normala platser, men en del av magsäcken trycks upp genom öppningen och lägger sig bredvid matstrupen.
Hiatalbråck utvecklas när vävnaden runt hiatus försvagas. De kan också uppstå hos personer som skadats i området kring mellangärdet eller som fötts med en onormalt stor eller svag öppning. Faktorer som hög ålder, övervikt, graviditet och rökning ökar risken, eftersom de bidrar till försvagade vävnader och ökat tryck i buken.
Små hiatalbråck ger ofta inga symtom alls och upptäcks då bara av en slump. Större bråck kan däremot ge rapningar, bröstsmärtor, halsbränna och illamående. Om den utstickande delen av magsäcken vrids till kan det leda till blockering av matstrupen, kraftiga bröstsmärtor och sväljsvårigheter – det är då viktigt att snarast söka vård.
Vid besvärsfria hiatalbråck behövs oftast ingen behandling alls. I andra fall kan kirurgi – till exempel laparoskopi (titthålsoperation), laparotomi (öppen bukkirurgi) eller torakotomi (öppen bröstkorgskirurgi) – vara aktuellt. Läkemedel som antacida, H2-blockerare eller protonpumpshämmare kan också lindra symtomen genom att minska magsyran.
GERD (gastroesofageal refluxsjukdom) är en vanlig komplikation vid hiatalbråck och innebär att magsyran återflödar upp i matstrupen. Större bråck kan även orsaka blödande sår i magsäcken som leder till anemi (blodbrist), eller nedsatt blodflöde till magsäcken, vilket i värsta fall kräver akut kirurgisk behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online