Regelbunden träning är ett utmärkt sätt att hålla hjärtat friskt och bibehålla en normal vikt. Det kan dock kännas nedslående att ha en sjukdom eller ett tillstånd som hindrar dig från att träna eller som begränsar din rörlighet. Flera olika faktorer kan ligga bakom detta, så om du känner frustration över att inte vara i den fysiska form du önskar delar du troligen en eller flera av dessa orsaker med många andra.
Labyrintit är en infektion i innerörat – eller i värsta fall en bestående skada där – som spelar en nyckelroll för kroppens balans. Personer med detta tillstånd kan ha svårt att gå, och i vissa fall gör yrseln att det inte ens går att sitta upprätt på en stol utan den obehagliga känslan av att vara nära att ramla av.
Personer med ett högt kroppsmasseindex (BMI) kan klassas som sjukligt feta av sin läkare eller hälsorådgivare. Att röra sig med så mycket övervikt kan orsaka utmattning och andnöd på grund av den ökade belastningen på hjärtat. Personer med sjuklig fetma rekommenderas oftast att först gå ner i vikt genom kostförändringar och därefter påbörja ett medicinskt ordinerat träningsprogram.
Artrit är en inflammation i lederna som kan orsaka stark smärta i höfter, knän och handleder. För personer som lider av detta tillstånd kan rörelse och fysisk träning vara omöjlig eller mycket smärtsam.
Personer som haft negativa upplevelser under idrottslektionerna i skolan kan senare i livet drabbas av panikångest och stark oro vid tanken på att delta i fysisk aktivitet. Dessa minnen kan, om de är tillräckligt traumatiska, vara så kraftfulla att de hindrar en vuxen från att över huvud taget våga börja träna.
Personer som råkat ut för en olycka som skadat ryggraden kan ha en kraftigt begränsad rörlighet. Skadan på ryggmärgen kan påverka benens rörelseförmåga, eller sitta högre upp och även påverka armarnas funktion. Varje form av rörelseträning eller konditionering bör därför alltid ordineras medicinskt och ske under överinseende av en fysioterapeut.
En autoimmun sjukdom, exempelvis multipel skleros (MS), kan påverka balans, rörelse och koordination, vilket begränsar möjligheten att röra sig fritt och träna på egen hand.
Vid hjärtsjukdom klarar inte hjärtmuskeln av att pumpa syresatt blod runt kroppen tillräckligt snabbt för att möta kroppens krav vid fysisk ansträngning. Vissa skonsamma, lågintensiva övningar kan utföras försiktigt, men endast efter råd och vägledning från en kardiolog eller annan läkare.
Oavsett vilken faktor som ligger bakom dina begränsningar är det första steget alltid att ta upp dem med en läkare. Med rätt diagnos, ett anpassat träningsupplägg och professionellt stöd finns det ofta säkra sätt att hålla kroppen i rörelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online