Ett hiatusbråck (diafragmabråck) uppstår när en del av magsäcken pressas upp genom öppningen i mellangärdet – stället där matstrupen mynnar ut i magsäcken. Bråcket kan ge besvär som halsbränna, sura uppstötningar och bröstsmärtor. Behandlingen består oftast av egenvård, läkemedel som lindrar symtomen och i vissa fall kirurgi.
Antacida neutraliserar syran i matstrupen och lindrar halsbränna snabbt. Vanliga receptfria preparat är bland annat Maalox, Mylanta och Tums. Tänk på att antacida inte åtgärdar orsaken till besvären utan bara dämpar symtomen – halsbrännan kommer därför ofta tillbaka när du slutar ta dem.
H2-blockerare minskar magsäckens syraproduktion genom att hämma signalerna som styr syrasekretionen. Kända receptfria varumärken är Pepcid, Tagamet, Axid och Zantac (ranitidin har dock dragits tillbaka från marknaden i flera länder). Vid svårare besvär kan läkaren förskriva receptbelagda, starkare varianter.
Ta tabletterna före en måltid som du misstänker kan utlösa halsbränna. De kan även tas efteråt, men då tar det ungefär 30 minuter innan effekten inträder. Vanliga biverkningar är förändrade tarmvanor, torr mun, yrsel och sömnighet. Berätta alltid för din läkare om andra läkemedel du använder innan du påbörjar behandlingen.
Protonpumpshämmare (till exempel lansoprazol/Prevacid, rabeprazol/Aciphex, omeprazol/Prilosec och esomeprazol/Nexium) stänger i princip av syraproduktionen helt och hjälper skadad slemhinna i matstrupen att läka. De behöver vanligtvis bara tas en gång per dag, men är dyrare än många andra läkemedel mot dessa symtom. För att minska risken för biverkningar som mag- och buksmärta förskriver läkaren den lägsta dos som ger effekt. Nämn även här vilka andra läkemedel du tar, för att undvika interaktioner.
Kirurgi kan bli aktuell om bråcket är stort, inte svarat på annan behandling eller om du drabbas av komplikationer som blödning eller förträngning av matstrupen. Under operationen dras magsäcken tillbaka ned i buken och öppningen i mellangärdet förminskas. Kirurgen kan gå in via bröstkorgen (torakotomi) eller via buken (laparotomi). Vilken metod som väljs beror på bråckets karaktär och på kirurgens erfarenhet av de olika teknikerna. Idag utförs ingreppet dessutom ofta kikkirurgiskt (laparoskopiskt), vilket innebär kortare återhämtningstid.
Anpassa matvanorna: Ät mindre portioner så att magsäcken inte sväller ut och trycks upp mot bröstkorgen. Undvik livsmedel som stimulerar syrabildning eller irriterar slemhinnan, exempelvis alkohol, koffeinhaltiga drycker, choklad, lök, kryddstark mat, citrusfrukter och tomatsås. Minska också intaget av fet mat – fett gör att maten stannar längre i magsäcken, vilket ger syran mer tid att stiga upp i matstrupen. Vänta minst tre timmar efter måltiden innan du lägger dig, och två till tre timmar innan du tränar.
Håll en hälsosam vikt: Övervikt belastar magsäcken och förvärrar symtomen, så viktminskning kan göra stor skillnad.
Sluta röka: Rökning ökar sura uppstötningar och torkar ut saliven – och saliven är viktig eftersom den naturligt skyddar matstrupen mot syra.
Var uppmärksam på läkemedel: Undvik om möjligt kalciumkanalblockerare, tetracyklin, acetylsalicylsyra, ibuprofen, naproxennatrium, kinidin, teofyllin, sedativa, lugnande medel och alendronat, eftersom de kan förvärra besvären. Diskutera alltid med din läkare innan du ändrar någon medicinering.
Kläder och stress: Bär inte åtsittande kläder över magen. Försök dessutom hantera stress, eftersom den saktar ner matsmältningen och ger syran mer tid att bildas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online