Hirsutism är ett tillstånd som kännetecknas av överdriven och onormal hårväxt på kroppen. Tillståndet kan drabba både män och kvinnor, men det är oftast kvinnor som upplever det som besvärande, främst av kosmetiska skäl. Överskottshåret är vanligtvis grovt och mörkt och kan växa på ryggen, buken, bröstet, hakan eller överläppen. Det onormala håret skiljer sig från det fina, ljust hår som normalt täcker kroppen. Enligt Mayo Clinic drabbas upp till 10 procent av alla kvinnor av hirsutism.
Hirsutism orsakas vanligtvis av förhöjda nivåer av androger, alltså manliga könshormoner, eller av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). I vissa fall går orsaken aldrig att fastställa. Tillståndet förekommer ofta i familjer. Ovanligare orsaker till överdriven hårväxt är tumörer eller cancer i binjurarna eller äggstockarna, Cushings syndrom, medfödd binjurebarkshyperplasi och hypertekos. Även vissa läkemedel kan utlösa hirsutism, exempelvis testosteron, danazol, anabola steroider, glukokortikoider, ciklosporin, minoxidil och fenytoin.
Diagnosen hirsutism ställs utifrån en fysisk undersökning, symtombilden, blodprover och bilddiagnostik. Alla tester behövs dock inte för varje person. Blodprover som kan bli aktuella vid misstanke om hirsutism omfattar testosteron, dehydroepiandrosteronsulfat (DHEA-S), luteiniserande hormon (LH), follikelstimulerande hormon (FSH), prolaktin och 17-hydroxyprogesteron. Bilddiagnostiska undersökningar, såsom datortomografi (CT) eller ultraljud, utförs oftast endast för att utesluta tumörer i äggstockarna eller binjurarna.
Det finns flera sätt att hantera överflödigt hår: blekning, plockning, vaxning, rakning, elektrolys, laserbehandling samt viktnedgång. Elektrolys och laserbehandling är kostsamma alternativ och kräver flera behandlingstillfällen för resultat. Plockning och vaxning rekommenderas inte för kvinnor med hirsutism, eftersom metoderna kan öka blodcirkulationen i hårfolliklarna och därmed potentiellt göra så att håret växer tillbaka snabbare. Viktnedgang kan däremot minska hårväxten genom att sänka nivåerna av manliga hormoner i kroppen.
Beroende på din medicinska bakgrund kan läkaren förskriva p-piller, andra läkemedel eller krämer mot hirsutism. Antiandrogena läkemedel tar tre till sex månader innan de blir fullt effektiva. De verkar genom att påverka den manliga hormonaktiviteten och kan minska ny hårväxt, men de ändrar sannolikt inte mängden hår som redan finns. Den receptbelagda kräm som används mot hirsutism bromsar tillväxten av ansiktshår, och det tar fyra till sex veckor innan dess fulla effekt syns.
Vissa symtom kan tyda på en allvarligare men ovanlig sjukdom. Kontakta din läkare så snart som möjligt om du upplever plötsligt debuterande hirsutism, fördjupad röst, akne, minskad bröststorlek, oregelbundna menstruationer eller ökad muskelmassa. Tidig diagnos och behandling är avgörande för bästa möjliga resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online