Svullna fötter är ett vanligt besvär som drabbar vuxna i alla åldrar. Eftersom tyngdkraften gör att vätska samlas i nedre delen av kroppen uppstår svullnaden oftast kring anklar och ben. Smärtfri svullnad är enligt National Institutes of Health (NIH) ett relativt vanligt tillstånd, men om svullnaden är smärtsam eller består under lång tid bör du söka medicinsk vård.
Enligt NIH beror den allra flesta svullnader i underkroppen på faktorer som övervikt, åtsittande kläder, åldrande eller sämre blodcirkulation. Att stå stilla länge eller sitta orörligt i bil eller flygplan kan också ge svullna fötter. Även trånga byxor kan hämma blodcirkulationen.
Dessa besvär behandlas ofta med enkla huskurer, som att höja benen ovanför hjärtnivå eller sträcka ut ben och fötter regelbundet. Vätskedrivande läkemedel (diuretika) kan minska vätskeansamlingen i kroppen och därmed lindra svullnaden – men receptfria preparat botar inte den bakomliggande orsaken.
För att få en första bedömning kan du använda Mayo Clinics digitala symtomkontroll online, som ger information kopplad till dina besvär. En professionell vårdutredning innebär oftast blod- och urinprov för att ta reda på vad svullnaden beror på.
Som en försiktighetsåtgärd, särskilt när svullnaden åtföljs av andningsbesvär, kan läkaren beställa ett EKG eller en lungröntgen, enligt NIH. Läkaren kan rekommendera de hembehandlingar som nämnts ovan, men i vissa fall kan svullnaden också vara ett tecken på allvarligare problem.
Svullna fötter kan ibland bero på allvarliga sjukdomstillstånd, exempelvis lymfstopp (blockerade lymfknutor) eller en blodpropp. Sådana tillstånd kan kräva receptbelagda läkemedel eller i vissa fall kirurgi.
Bloodtryckssänkande läkemedel – bland annat diltiazem, nifedipin, verapamil, felodipin och amlodipin – har svullnad i fötterna som en känd biverkning. Vissa antidepressiva läkemedel kan också orsaka vätskeansamling som leder till svullnad. Rådfråga alltid din läkare innan du byter medicinering, men kontakta vården omgående om du misstänker att du fått biverkningar.
Ett högt saltintag och fysisk inaktivitet är två av de viktigaste faktorerna bakom svullna fötter. En saltfattig kost, exempelvis den så kallade hjärtvänliga kosten, hjälper dig att täcka ditt dagliga saltbehov samtidigt som risken för vätskeansamling minskar. Det medicinska namnet på tillståndet är perifert ödem.
Enligt NIH minskar även dagliga stretchövningar och promenader på minst 20 minuter risken för svullnad avsevärt.
Kontakta sjukvården snarast om det svullna området är rodnat eller känns varmt vid beröring, enligt NIH. Samma gäller om du har feber eller märker att din urinproduktion minskar. Gravida kvinnor med kraftig svullnad bör alltid kontakta sin barnmorska eller gynekolog.
Om svullnaden i fötterna kombineras med bröstsmärta eller andningssvårigheter krävs akut vård. NIH rekommenderar att du då omedelbart ringer det lokala nödnumret (i Sverige 112) för att få ambulans till en akutmottagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online