När de flesta hör ordet "Botox" tänker de först på en kosmetisk behandling som tillfälligt slätar ut rynkor och linjer i ansiktet. Men Botox har också lovande medicinska tillämpningar som inte har något med utseendet att göra. När preparatet används i rätt dos och för godkända medicinska ändamål är oönskade effekter sällsynta. Trots det kan Botox i ett fåtal fall orsaka allvarliga komplikationer.
Botox framställs ur botulinumtoxin typ A – det bakteriella gift som orsakar botulism, alltså livsmedelsförgiftning. Den typ av toxin som ges till patienter är dock både renad och doseras i extremt små mängder. Preparatet verkar genom att tillfälligt blockera eller förlama nerverna i vissa muskler, vilket minskar muskelaktiviteten. Botox administreras via injektioner som alltid ska ges av en läkare inom ramen för en klinisk behandling.
Vid kosmetisk användning får Botox-injektioner musklerna i ansiktet att slappna av – de muskler som orsakar rynkor och bekymmerslinjer, vanligtvis rynkan mellan ögonbrynen, rynkorna runt ögonen ("kråfötter") samt rynkor i pannan. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt Botox för kosmetiskt bruk hos personer mellan 18 och 65 år. Enligt Mayo Clinic har forskare dessutom funnit att Botox kan användas för att behandla ärr i ansiktet, men den metoden befinner sig fortfarande på experimentstadiet och har ännu inte godkänts av FDA.
Botox används också av medicinska skäl för att behandla flera olika tillstånd, bland annat cervikal dystoni (muskelkramper i halsen), hyperhidros (överdriven svettning, oftast i handflatorna, under armarna och på fötterna) samt problem med ögonmuskulaturen som leder till tillstånd som skelning (strabism) och blefarospasm (onormala kramper i ögonlocken). Användningen mot överdriven svettning är särskilt lovande; toxinet förlamar tillfälligt de nerver som signalerar till svettkörtlarna att producera svett.
Det är dock viktigt att komma ihåg att Botox-effekterna endast är tillfälliga. Enligt Mayo Clinic varar resultaten i tre till sex månader, varefter patienten behöver en ny behandling när effekten av den första injektionen avtar.
Enligt Mayo Clinic är Botox-behandlingar mycket säkra när de utförs av en erfaren läkare. Vanliga biverkningar som patienter kan uppleva inkluderar smärta, rodnad och blåmärken i och runt injektionsstället, huvudvärk, influensaliknande symtom, illamående samt – vid kosmetisk användning – tillfällig svaghet i ansiktsmusklerna.
I sällsynta fall kan Botox sprida sig från injektionsstället till andra delar av kroppen som inte behandlas. I april 2009 beslutade FDA att införa så kallade "black box"-varningar (tydliga varningstexter) på Botox och liknande läkemedel för att uppmärksamma läkare och patienter om denna risk. När toxinet sprider sig kan allvarliga komplikationer uppstå, såsom andnings- och sväljsvårigheter. FDA understryker dock att dessa allvarliga biverkningar främst har noterats hos patienter som fått Botox för icke-godkända medicinska tillstånd, exempelvis personer med cerebral pares.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online