Myosit är ett samlingsbegrepp för inflammation i musklerna. De sjukdomar som orsakar denna typ av inflammation räknas till gruppen myopatier och omfattar bland annat polymyosit och dermatomyosit. Dessa sjukdomar drabbar främst muskulaturen i nacke, axlar, höfter, armar och ben, och uppträder oftast hos personer mellan 20 och 40 års ålder.
Myosit tros bero på en autoimmun reaktion, där kroppens egna vita blodkroppar angriper frisk muskelvävnad. De autoimmuna sjukdomarna bakom tillståndet antas utlösas av olika miljöfaktorer.
Typiska symtom vid myosit är trötthet, att man lätt tappar balansen och faller, muskelsvaghet, svårigheter att svälja samt förtjockad hud på händerna. Besvären utvecklas ofta långsamt, ibland under flera år, och kan dessutom komma och gå i perioder.
Läkaren inleder med en fysisk undersökning där muskelstyrkan och eventuell ömhet bedöms. Blodprov tas för att utesluta andra sjukdomar, exempelvis lupus eller sklerodermi. Ett blodprov mäter även nivåerna av enzymet kreatinkinas – när muskelvävnad skadas läcker detta enzym ut i blodet, vilket ger förhöjda värden. För att bekräfta diagnosen kan dessutom ett vävnadsprov från muskeln tas för biopsi.
Dosen av läkemedel anpassas efter hur kraftig inflammationen är. Kortikosteroider, såsom prednison, används för att dämpa både inflammation och smärta. Behandlingen inleds vanligtvis med en hög dos som sedan successivt minskas i takt med att symtomen lindras. Kortikosteroider kan ges som tabletter eller via injektion, men de kan också ge allvarliga biverkningar som grå starr, benskörhet och förändrade blodsockervärden. Därför följer läkaren noggrant upp behandlingen.
Immunhämmande läkemedel, exempelvis metotrexat, kan ges var för sig eller i kombination med prednison. Dessa läkemedel hindrar eller bromsar onormala antikroppar från att angripa den friska muskelvävnaden.
Kosttillskott har inte vetenskapligt visats kunna läka muskelskador, men de kan ändå bidra med viss lindring. Vanliga tillskott är koenzym Q10, kalcium, kalium och fiskolja. Rådfråga alltid din läkare innan du börjar med nya kosttillskott, eftersom vissa kan interagera med dina läkemedel.
Din läkare kan ta fram ett individanpassat träningsprogram som syftar till att stärka musklerna och förbättra rörligheten. Skonsamma aktiviteter som promenader, simning eller trädgårdsarbete ökar rörligheten och musklernas rörelseomfång. Styrketräning kan hjälpa till att förebygga muskelatrofi (muskelförtvinning) och ge mer energi i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online