Stafylokocker (Staphylococcus aureus) förekommer naturligt på och i kroppen och skadar oftast inte bäraren. Ibland tar sig bakterien dock in i kroppen genom sår eller sprickor i huden. Stafylokokkinfektioner kan uppstå var som helst i kroppen, men visar sig vanligen som hudinfektioner med röda, upphöjda och svullna områden, till exempel bölder eller abscesser.
Antibiotika brukar behandla stafylokokkinfektioner effektivt, och metikillin var länge förstahandsvalet innan bakterien anpassade sig. Metikillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är mycket resistent mot flera typer av antibiotika. Det finns dock fortfarande läkemedel som kan döda MRSA-bakterien.
Mupirocin, som säljs under varumärket Bactroban, ordineras oftast till personer som koloniserats av MRSA, det vill säga bär på bakterien på huden eller i näsborrarna utan att ha en aktiv infektion. Bactroban kan ges lokalt på huden, i näsan eller via munnen och minskar risken för att bakterien sprider sig till andra delar av kroppen. Vissa MRSA-stammar har dock utvecklat resistens mot Bactroban.
Targocid, vars generiska namn är teikoplanin, används ofta för att behandla MRSA. Läkemedlet ges antingen som intramuskulär injektion eller intravenöst. Behandlingen kan pågå i flera veckor, och en längre behandlingstid ökar risken för att MRSA utvecklar resistens mot Targocid. Biverkningar inkluderar utslag, feber, lever- och njurskador, minskad mängd blodplättar samt allergiska reaktioner.
Linezolid, som säljs under varumärket Zyvox, är mycket effektivt mot MRSA. En stor fördel är att det kan tas via munnen. Zyvox kan dock orsaka anemi och hämma produktionen av blodplättar. Läkemedlet är dessutom dyrt, och vissa försäkringsbolag täcker inte kostnaderna. Eftersom MRSA ännu inte visat någon resistens mot Zyvox reserverar de flesta läkare preparatet för svåra fall som inte svarar på andra behandlingar – detta för att förlänga tiden innan bakterien anpassar sig och blir resistent.
Cubicin, även känt som daptomycin, är det senaste behandlingsalternativet mot MRSA. Det ges via injektion eller dropp på sjukhuset och ordineras ofta som en daglig dos efter utskrivning. Cubicin har en högre återfallsfrekvens än behandling med vankomycin, men innebär mindre risk för njursvikt och permanenta njurskador. Biverkningar inkluderar illamående, kräkningar, sömnlöshet, förstoppning och diarré.
För personer med en aktiv MRSA-infektion eliminerar vankomycin oftast bakterien. Behandlingen har dock flera nackdelar, bland annat hög kostnad och biverkningar. Vankomycin i tablettform är inte tillräckligt starkt mot MRSA, vilket innebär att antibiotikan måste ges intravenöst. För att undvika smärta eller allergiska reaktioner måste läkemedlet dessutom ges långsamt, vilket förlänger behandlingstiden. Vankomycin kan även ge allvarliga biverkningar, såsom yrsel, kräkningar, utslag, andningssvårigheter och i värsta fall dödsfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online