Infektioner i öron, näsa och hals omfattar flera vanliga åkommor som bihåleinflammation (sinusit), mellanöratsinflammation (otit), halstonsillit, infektiös mononukleos (körtelfeber) samt streptokockinfektioner, ofta kallade streptokockhalsont. Mellanöratsinflammation och halstonsillit drabbar framför allt barn, medan bihåleinflammation årligen drabbar cirka 10–15 miljoner människor.
Otitis media är det medicinska namnet på öroninflammation, ett tillstånd som är vanligast hos spädbarn och småbarn. Symtomen inkluderar täppta öron till följd av vätske- och slemansamling, vilket kan försämra hörseln.
Tecken på att en person kan ha en öroninflammation är vätska som rinner ur örat, balans- och sömnproblem, hörselbesvär samt att barnet drar eller rycker i öronen. Spädbarn med öroninflammation kan gråta oftare än vanligt.
I vissa fall behövs endast smärtlindring, och infektionen läker ut av sig själv. Vid svårare infektioner och hos spädbarn rekommenderar dock vårdpersonal ofta antibiotika. Barn som drabbas av återkommande öroninflammationer kan behöva opereras för att få in tryckutjämningsrör i öronen, vilket lindrar trycket och förbättrar hörseln.
Bihåleinflammation, även kallad sinusit, kan orsakas av en bakterie-, virus- eller svampinfektion. I de flesta fall uppstår sinusit tillsammans med inflammation i näsans slemhinnor. Vanliga symtom är smärta, ömhet, nästäppa och huvudvärk. Det finns två typer av bihåleinflammation: akut, som läker inom en månad, och kronisk, som kännetecknas av ihållande eller återkommande besvär under mer än tre månader.
Behandlingen innefattar kortikosteroidspray eller koksaltlösningsspray för näsan, avsvällande medel samt receptfria antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Varmkompresser, ånginandning, rikligt med vätska och att sova med huvudet förhöjt kan också bidra till att lindra trycket och smärtan.
Halstonsillit, alltså inflammation i tonsillerna, är ett vanligt tillstånd hos barn. Det orsakas av en virus- eller bakterieinfektion som gör att tonsillerna svullnar och gör ont. Andra symtom kan vara vita beläggningar på tonsillerna, ont i halsen, sväljsvårigheter, huvudvärk, feber och frossa samt heshet. Barn kan också få ont i magen.
I de flesta fall orsakas halstonsillit av ett virus. Då hjälper inte antibiotika, men receptfri medicin mot halsont kan lindra smärta och inflammation. Tillfrisknandet tar oftast en till två veckor.
Orsakas halstonsilliten av en bakterieinfektion behövs däremot antibiotika. Om behandlingen inte ger någon förbättring kan vårdpersonal rekommendera en tonsillektomi, det vill säga en operation där tonsillerna tas bort.
Varmvätskor som te eller soppa samt gurgling med varmt saltvatten kan också lindra besvären vid halstonsillit.
Infektiös mononukleos, ofta kallad körtelfeber, orsakas av ett virus och smittar genom kyssar eller genom att dela glas och bestick med någon som har sjukdomen. Vanliga symtom är svaghet, trötthet, ont i halsen, feber, svullna tonsiller och lymfkörtlar, hudutslag, aptitlöshet, nattliga svettningar samt en förstorad mjälte.
Körtelfeber kan tyvärr inte behandlas med antibiotika eftersom den orsakas av ett virus. Tillfrisknandet innebär 10–12 timmars vila per dag, rikligt med vätska för att hålla kroppen hydrerad, gurgling med varmt saltvatten samt receptfria smärtstillande och halssmärta-läkemedel. Vårdpersonal rekommenderar också patienter att undvika aktiviteter som kan skada mjälten, eftersom den riskerar att brista.
Streptokockinfektioner, ofta kallade streptokockhalsont, är mindre vanliga än körtelfeber och orsakas av en bakterieinfektion. I vissa fall kan en person med körtelfeber också drabbas av streptokockhalsont. En streptokockinfektion kan dessutom utlösa en tonsillit eller bihåleinflammation.
Symtom på streptokockinfektion är ont i halsen, feber, huvudvärk, ont i magen och utslag. Penicillin är den vanligaste behandlingen. Om infektionen lämnas obehandlad kan den leda till reumatisk feber och njurinflammation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online