Epilepsi är en neurologisk sjukdom som orsakar återkommande krampanfall i hjärnan. Diagnosen ställs vanligtvis först när en patient har haft två anfall utan yttre orsak – exempelvis alkohol, huvudtrauma eller annan sjukdom. Anfall kan bero på en skada eller ha samband med ärftlighet, men i många fall är den exakta orsaken okänd.
Krampanfallen är inte själva sjukdomen utan ett symtom på den. De kännetecknas av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan och kan variera från knappt märkbara episoder till svåra, funktionsnedsättande anfall. Krampanfall delas in i två huvudkategorier:
Epilepsi grupperas oftast efter så kallade syndrom, som beskriver kombinationen av symtom som patienten upplever. Det finns fler än tio olika typer av epilepsi. Ett syndrom kan bland annat omfatta typen av anfall, mitokondriella störningar, vilket område i hjärnan som är involverat, vid vilken ålder anfallen började samt mönstret för när de inträffar.
Alla har inte specifika triggers som utlöser anfall, men det beror på vilket syndrom man har. Ett effektivt sätt att förutse när ett anfall kan komma är att föra en detaljerad kalender eller dagbok över vardagen. Enkla livsstilsförändringar, som att få mer vila och sömn, kan hjälpa till att minska risken för anfall.
Ett vanligt besvär hos personer med epilepsi är minnesproblem. Äldre minnen bevaras oftast, medan ny information – som namn eller tider – lätt glöms bort. Epilepsi kan också påverka humöret och leda till depression eller ångest, vilket kan påverka både patienten och familjelivet.
Målet med behandlingen är att kontrollera anfallen utan biverkningar. Oftast får patienterna mediciner, som ska tas exakt enligt ordinerad dos och tidpunkt för att ge bästa möjliga effekt.
Kirurgi används främst för dem vars epilepsi inte kan kontrolleras med medicinering. Operation har varit ett behandlingsalternativ i över hundra år, men användningen ökade kraftigt under 1980- och 1990-talen. Den rekommenderas normalt först efter att flera läkemedel prövats utan framgång. Kirurgi är särskilt hjälpsamt för patienter vars anfall beror på hjärnavvikelser, som tumörer eller stroke.
Det är klokt att anteckna under och efter läkarbesök samt under hela behandlingen. Tveka inte att fråga din läkare om funderingar, tekniska termer och eventuella biverkningar du upplever.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online