Tredjegrads AV-block, ibland felaktigt kallat tredjegrads hjärtsvikt, är ett allvarligt tillstånd som påverkar hjärtats elektriska system. Tillståndet kan utlösas av flera olika orsaker, bland annat hjärtsjukdom, hjärtinfarkt, komplikationer efter kirurgi samt toxiska läkemedelsreaktioner. Hur återhämtningen ser ut beror i hög grad på den bakomliggande orsaken till den elektriska störningen.
Ett hjärtblock innebär en störning i timingen av de elektriska impulser som skapar en normal hjärtrytm. Signalerna passerar från hjärtats övre delar ner till de stora kamrarna nedanför. En mindre störning av dessa signaler ger det tillstånd som kallas förstagrads AV-block. En mer uttalad störning resulterar i andragrads AV-block. Vid tredjegrads AV-block är signalerna från hjärtats övre delar helt blockerade – detta är tillståndets definierande kännetecken.
Om du drabbas av tredjegrads AV-block finns det risk för hjärtstillestånd. För att förebygga detta får du så snart som möjligt en pacemaker. Om hjärtstillestånd föreligger som ett akut hot kan du först få en tillfällig pacemaker tills ett mer permanent ingrepp kan genomföras.
En återhämtning från tredjegrads AV-block kräver dock inte nödvändigtvis livslång pacemakerbehandling. Om ditt tillstånd beror på en läkemedelsreaktion kan det räcka att avbryta eller sänka dosen av den misstänkta medicinen för att problemen ska gå tillbaka.
På samma sätt kan dina symtom lindras med tiden om tillståndet har uppstått i samband med en operation eller en hjärtinfarkt. I dessa situationer består återhämtningen vanligtvis av att hjärtrytmen stabiliseras tills besvären lägger sig.
Lider du däremot av hjärtsjukdom eller kronisk hjärtsvikt kommer du sannolikt att behöva en permanent pacemaker för att undvika framtida rytmstörningar. Efter att pacemakern opererats in behöver du tid för att återhämta dig från ingreppet. Därefter krävs att du följer vissa riktlinjer för att säkerställa att din apparat fungerar korrekt.
Elektriska apparater av alla slag kan störa din pacemaker, liksom enheter med starka magnetfält. Lär dig identifiera potentiella källor till problem och undvik nära eller långvarig kontakt. Flera vanliga medicinska procedurer använder också apparater som kan vara skadliga, exempelvis magnetresonanstomografi (MRI), chockvågsbehandling mot njursten samt elektrokauterisering vid kirurgi (elektrisk förslutning av blödande kärl).
Om du ska flyga, informera säkerhetspersonalen om att du har en pacemaker. Berätta även för din tandläkare och alla andra vårdgivare du besöker.
Normalt sett begränsar en pacemaker inte din fysiska aktivitet. Om din läkare godkänner aktivitet utifrån din övergripande hälsa kan du utöva vilken form av träning som helst, med undantag för kontaktsporter där pacemakern riskerar att skadas direkt.
Din läkare behöver kontrollera pacemakerns funktion regelbundet. Beroende på läkarens preferenser och din pacemakermodell kan kontrollen ske på mottagningen eller via telefon genom att du muntligt bekräftar apparatens status. Rådfråga din läkare om vad du kan förvänta dig under den långsiktiga pacemakerbehandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online