1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Lågt blodtryck: vad kan man göra? Symptom, orsaker och behandling

Blodtrycket mäter trycket i dina artärer både när hjärtat vilar och när det arbetar. Lågt blodtryck, eller hypotoni, föreligger vanligtvis när det övre värdet (systoliska trycket) är lägre än 90 och det undre värdet (diastoliska trycket) är lägre än 60. I allvarliga fall kan tillståndet vara livshotande. Det finns dock flera behandlingsalternativ för lågt blodtryck – både huskurer och receptbelagda läkemedel.

Förstå dina värden

När en läkare mäter ditt blodtryck får hen två värden: det systoliska och det diastoliska trycket. Det systoliska är det övre talet och visar hur stort tryck hjärtat genererar när det pumpar ut blod. Det diastoliska är det undre talet och anger hur mycket tryck som återstår i artärerna mellan hjärtslagen.

Ett normalt blodtryck anses vara 120/80, även om många läkare betraktar 115/75 som en lika hälsosam nivå. Kom ihåg att vad som är normalt för en person inte nödvändigtvis är normalt för en annan. Även om ditt blodtryck ligger under dessa värden behöver du inte få diagnosen hypotoni – det krävs oftast att du samtidigt har symtom.

Känn igen symtomen

Att känna igen symtomen på lågt blodtryck är första steget mot behandling. De vanligaste symtomen inkluderar trötthet, yrsel, snabb eller grund andning, törst, illamående, suddig syn och nedstämdhet.

I många fall är lågt blodtryck inget allvarligt problem så länge symtomen inte är kroniska. Ofta är det inte frågan om hur lågt trycket sjunker, utan hur snabbt det gör det, som bekymrar din läkare. För att hjälpa läkaren fastställa orsaken till din hypotoni kan det vara bra att föra anteckningar över vilka symtom du upplever, vilka aktiviteter du utförde vid symtomens debut och när de inträffar.

Genomgå undersökningar

Syftet med undersökningar, när symtom har upptäckts, är att fastställa den underliggande orsaken till hypotonin och behandla den. Det finns flera olika tester som används för detta ändamål.

Blodprover är användbara för att avgöra om du har lågt eller högt blodsocker – båda tillstånden kan orsaka lågt blodtryck.

En elektrokardiogram (EKG) är en icke-invasiv undersökning som utförs direkt på läkarmottagningen. Testet kan upptäcka strukturella avvikelser i hjärtat, oregelbundna hjärtrytmer samt problem med blod- och syreflödet till hjärtat.

Ett ekokardiogram är ytterligare en icke-invasiv metod. Den kan dock ta mer detaljerade bilder av bröstet och visa hjärtats funktioner och struktur på sätt som ett vanligt EKG inte förmår.

Behandling

När den underliggande orsaken har fastställts kan behandlingen påbörjas. Din läkare kommer då att fokusera på att behandla själva hälsoproblemet snarare än hypotonin. Om orsaken exempelvis är diabetes kan insulininjektioner förskrivas. Beror problemet på mediciner du tar kan doser och läkemedelskombinationer justeras.

Beroende på dina symtom kan läkaren också förskriva läkemedel som höjer blodtrycket. Fludrokortison ges till personer som drabbas av lågt blodtryck när de reser sig. Läkemedlet verkar genom att öka blodvolymen, vilket höjer blodtrycket.

Midodrin förskrivs ofta till dem som lider av kronisk hypotoni och verkar genom att dra ihop blodkärlen, vilket hjälper till att höja blodtrycket.

Huskurer och egenvård

När ingen orsak kan fastställas är målet med behandlingen oftast att höja blodtrycket. Det kan göras på flera olika sätt:

  • Öka saltintaget. Mer salt i kosten kan hjälpa till att minska hypotonin. Observera att detta kan vara farligt för äldre personer eftersom det kan leda till hjärtsvikt – gör det därför med måtta och efter samråd med läkare.
  • Drick mer vatten. Extra vätska ökar blodvolymen i kroppen och hjälper till att förebygga uttorkning, vilket i sin tur kan höja blodtrycket.
  • Rör dig långsamt. Byt kroppsställning långsamt, eftersom det minskar yrseln som ofta följer med lågt blodtryck. Hoppa inte upp ur sängen på morgonen – ta istället några djupa andetag, res dig långsamt upp till sittande och flytta försiktigt benen över sängkanten innan du ställer dig upp.

Kontakta alltid vården om du upplever återkommande symtom som yrsel, svimningskänsla eller trötthet, så att rätt orsak kan utredas och behandlas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online