Vatten i knäet innebär att det samlats en överdriven mängd vätska i knäleden. Tillståndet beror ofta på en skada, överbelastning av leden eller en underliggande sjukdom som artros. Det vanligaste symtomet är värk i leden, särskilt om du inte vilar knät, och knät kan se svullet och inflammerat ut.
Knäleden omges av en ledkapsel som normalt innehåller en liten mängd ledvätska som smörjar och skyddar leden. Vid irritation eller skada kan kroppen bilda mer vätska än nödvändigt, vilket ger svullnad, stelhet och smärta. Medicinskt kallas tillståndet knäeffusion.
Bland de vanligaste orsakerna finns:
För att ta reda på vad som orsakar besvären kan läkaren behöva göra en röntgenundersökning, en magnetkameraundersökning (MR) eller ta ett blodprov. Läkaren kan även punktera knäet och ta ut vätska för analys, bland annat för att utesluta infektion eller gikt.
Enligt Mayo Clinic beror behandlingen ofta på vad som ligger bakom besvären. Beror vattnet i knäet på artros kan läkaren tömma vätskan ur leden och samtidigt ge en kortisoninjektion mot inflammationen. Orsakas besvären av gikt kan ytterligare läkemedel mot gikten förskrivas, ofta i kombination med en kortisoninjektion. Vid en infektion i leden dräneras knäet och du får behandling med antibiotika.
Vila knät så ofta som möjligt. Beror besvären på ett trauma eller på en aktivitet du upprepar ofta, till exempel löpning eller hopp, bör du sluta med den aktiviteten tills svullnaden lagt sig. Vila med en kudde under knät så att det hålls högt över hjärtat – det hjälper till att minska inflammationen och svullnaden.
Lägg ett ispaket eller en påse frysta ärtor mot knät i upp till tjugo minuter varannan till var tredje timme. Lägg alltid en trasa mellan isen och huden för att undvika köldskador. När du behöver röra på dig kan ett knäskydd eller ett stödjande bandage avlasta leden och minska belastningen.
Receptfria inflammationshämmande läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen, lindrar både inflammation och smärta. Följ doseringsanvisningarna på förpackningen. Hjälper inte de receptfria alternativen kan du diskutera starkare smärtlindring med din läkare.
Ett annat behandlingsalternativ som ibland nämns är dimetylsulfoxid (DMSO), som finns hos vissa apotek och nätbutiker. DMSO sägs främja läkning och minska inflammation.
Använd DMSO endast utvärtes – det ska aldrig sväljas. Späd produkten till en koncentration av 70 procent DMSO och 30 procent destillerat vatten. Använd tjocka gummihandskar vid applicering, eftersom DMSO lätt tränger igenom material och hud. Applicera lösningen med en bit absorberande bomull eller trasa och låt den torka.
Applicera DMSO tre gånger per dag i upp till tre dagar. Har knät inte förbättrats då bör du avbryta behandlingen. Har det däremot förbättrats kan du fortsätta med två appliceringar dagligen i tre dagar och därefter en gång dagligen i ytterligare tre dagar.
Det är normalt att DMSO ger en vitlöksliknande smak i munnen; denna biverkning är ofarlig. Är du gravid bör du inte använda DMSO utan att först rådfråga din läkare. Tänk också på att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA endast godkänt DMSO för behandling av interstitiell cystit – användningen vid knäbesvär är alltså inte vetenskapligt etablerad.
Kontakta vården om knät är kraftigt svullet, varmt och rött, om du får feber eller om du inte kan belasta benet. Sök vård snabbt vid misstanke om infektion i leden, eftersom en obehandlad infektion kan skada brosket permanent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online