Hjärnhinneinflammation (meningit) är en potentiellt livshotande sjukdom som drabbar hinnorna som skyddar hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kallas även ryggmärgshinneinflammation. De klassiska symtomen är plötslig feber, kraftig huvudvärk och stel nacke. Stelheten är inte bara obekväm – den kan vara så uttalad att personen inte kan böja huvudet så att hakan når bröstet. Eftersom hjärnhinneinflammation kan vara dödlig bör alla som drabbas av dessa symtom omedelbart söka vård.
Hinnorna som täcker hjärnan och ryggmärgen kallas meninges, eller hjärnhinnor. Hjärnhinneinflammation är en inflammation i dessa hinnor samt i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen, enligt MayoClinic.com, som drivs av Mayo Foundation for Medical Education and Research. Inflammationen kan orsakas av bakterier, virus eller svampar.
Medan viral hjärnhinneinflammation ofta kan läka utan medicinsk behandling kan den bakteriella formen vara dödlig inom loppet av några dagar. Utan medicinsk utredning är det omöjligt att avgöra vad som orsakar sjukdomen.
Hjärnhinneinflammation kan drabba alla åldersgrupper, men spädbarn löper större risk att få en allvarlig infektion.
Sjukdomen kan också vara mycket smittsam, enligt MayoClinic.com. Om en arbetskamrat, rumskamrat eller familjemedlem har hjärnhinneinflammation kan personer i nära kontakt behöva förebyggande behandling för att undvika att smittas.
Symtomen på hjärnhinneinflammation inkluderar stel nacke, illamående, hög feber och ljuskänslighet, enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC). En drabbad person kan också vara förvirrad eller svår att väcka.
De klassiska symtomen – stel nacke, feber och illamående – förekommer dock inte alltid hos spädbarn, enligt CDC. Ett spädbarn med hjärnhinneinflammation kan i stället vara slö, inaktiv, ovillig att äta, kräkas och irritabel.
Om en läkare misstänker hjärnhinneinflammation tas först blodprover, enligt CDC. Läkaren tar även ett prov av cerebrospinalvätskan – vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Vätskan samlas in genom en lumbalpunktion, där en ihålig nål förs in i nedre delen av ryggen.
Blod- och vätskeproverna analyseras för att avgöra vad som orsakar inflammationen. Viral hjärnhinneinflammation läker ofta av sig själv inom sju till tio dagar. Bakteriell hjärnhinneinflammation kräver däremot intensiv antibiotikabehandling på sjukhus.
Även om alla åldersgrupper kan drabbas löper vissa grupper större risk. Preteens, tonåringar, militärrekryter och nybörjarstudenter har en högre risk att få bakteriell hjärnhinneinflammation än den allmänna befolkningen, enligt CDC. Även följande grupper tillhör högriskkategorierna:
Spädbarn yngre än en månad samt personer med försvagat immunförsvar har dessutom högre risk att drabbas av allvarliga infektioner vid viral hjärnhinneinflammation.
Det finns vacciner mot meningokocksjukdom, det vill säga hjärnhinneinflammation orsakad av bakterien Neisseria meningitidis, enligt CDC. Ett av vaccinerna, MCV4, ges till personer i åldern två till 55 år, särskilt de som tillhör högriskgrupperna. Det ges vanligtvis i samband med tonårsvaccinationen, ofta runt 11–12 års ålder. Det andra vaccinet, MPSV4, är det enda som är godkänt för personer över 55 år. Båda vaccinerna skyddar mot fyra typer av meningokocksjukdom, bland annat två av de tre vanligaste i USA samt en typ som orsakar epidemier i Afrika.
Det finns även vaccin mot pneumokocksjukdom, som orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae och även den kan leda till hjärnhinneinflammation. Två typer av vaccin finns tillgängliga: ett för barn under fem år (PCV7) och ett för personer över två år (PPSV23). PPSV23 rekommenderas särskilt för vuxna över 65 år. Vilka vaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet varierar mellan länder – i Sverige erbjuds exempelvis pneumokockvaccin till alla spädbarn. Kontakta din vårdcentral för att få aktuell information.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online