Hemorrojder är ett mycket vanligt problem som drabbar mer än hälften av alla personer över 30 års ålder. Tillståndet kännetecknas av utvidgade blodkärl inuti eller utanför ändtarmsöppningen, eller i nedre delen av ändtarmen. I vissa fall kan dessa kärl brista, vilket ger upphov till blod i avföringen. Beroende på hur allvarliga besvären är kan behandlingen bestå av egenvård, livsstils- och kostförändringar eller i svårare fall kirurgi.
Utöver smärtfri blödning kan inre hemorrojder ge symtom som klåda runt analöppningen och att slemhinnor eller ådror tränger ut vid tarmtömning. I vissa fall kan det utstickande vävnaden fastna (prolaps) genom slutmuskeln, vilket orsakar kraftig smärta. Yttre hemorrojder kan vara helt smärtfria, men eftersom vävnaden är känslig kan de också göra rejält ont. De kan även utveckla trombos (blodpropp), vilket gör att de omvandlas till ömma, smärtsamma knutor.
Många undviker att söka hjälp för sina hemorrojder på grund av skrämsel eller skam, men effektiv egenvård och enkla livsstilsförändringar går ofta långt. Börja med att se över din kost. Hemorrojder beror ofta på överdrivet pressande vid tarmtömning, och behovet av att pressa minskar om du äter fiberrik mat som mjukar upp avföringen. Bra exempel är hallon, äpplen, päron, fullkornspasta, korn, avokado, havrekli samt kokta bönor, linser och ärter. Fibrertillskott som psyllium finns som tabletter, pulver och flytande preparat. Det är också viktigt att dricka rikligt med vätska under dagen.
Övervikt och en stillasittande livsstil ökar risken för hemorrojder. Gå ner i vikt om du bär på extra kilon och motionera regelbundet. Är ditt arbete stillasittande behöver du vara extra noga med att röra på dig. Har du redan smärtsamma besvär kan ett sittbad hjälpa – sitt i varmt vatten i cirka 10 minuter åt gången, flera gånger per dag. Ofta räcker egenvård och livsstilsomställning för att minska eller helt få bort symtomen.
Trots att ämnet kan kännas känsligt bör du alltid kontakta vården för en undersökning. Blödning och obehag från ändtarmen kan nämligen också vara tecken på allvarligare sjukdomar, och endast en legitimerad vårdpersonal kan ställa en säker diagnos och utesluta andra orsaker. För att tillfälligt lindra besvären kan läkaren rekommendera receptfria krämer, stolpiller, salvor eller medicinerade kompresser.
Är tillståndet smärtsamt och långvarigt kan hemorrojderna vara så pass allvarliga att de behöver tas bort eller opereras. Vanliga metoder för borttagning är gummibandligering, där ett litet gummiband snäpper av blodtillförseln, skleroterapi, där en krympande lösning injiceras, samt koagulation med infrarött ljus eller laser som får vävnaden att krympa. Kirurgiska alternativ inkluderar hemorrhoidektomi, där hemorrojderna skärs bort, och häftning, som blockerar blodförsörjningen till hemorrojderna.
Alla ingrepp medför vissa risker. Hemorrhoidektomi kan bland annat ge infektioner och problem med urinblåsan, medan häftning kan leda till framfall av ändtarmsslemhinna samt återkommande hemorrojder. Prata därför alltid med din läkare om vilken metod som passar dig bäst och vilka riktlinjer som gäller före och efter ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online