Meningit: symtom, orsaker och diagnos av hjärnhinneinflammation

Meningit, eller hjärnhinneinflammation, är en inflammation i hjärnhinnorna – de tunna hinnor som omger hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen är relativt vanlig och kan bli livshotande om den inte behandlas. Den kan drabba personer i alla åldrar, men spädbarn, barn och ungdomar är särskilt utsatta. En snabb diagnos är avgörande för att förebygga allvarlig sjukdom och dödsfall.

Vad är hjärnhinnorna?

Hjärnhinnorna (även kallade leptomeninges) är ett tunt lager vävnad som omsluter hjärnan och ryggmärgen och skyddar det centrala nervsystemet.

Orsaker och typer

De flesta fall av meningit orsakas av mikroorganismer. Bland dessa finns virus som arbovirus, bakterier som Escherichia coli, grupp B-streptokocker och Neisseria meningitidis, samt svampar som Candida albicans. Meningit kan även utlösas av kemikalier och av vissa läkemedel, till exempel sulfapreparat.

Symtom

Meningit kan ge varierande tecken och symtom. De vanligaste är huvudvärk, nackstyvhet, kräkningar och fotofobi (ljuskänslighet). Nyfödda och spädbarn kan uppvisa mer ospecifika symtom som utspänd fontanell, irritabilitet och slöhet. Nästan alla patienter har också feber.

Klinisk undersökning

Fysiska fynd kan hjälpa till att ställa diagnosen. Inflammation i hjärnhinnorna ger ofta nackstyvhet, som kan påvisas med två klassiska test: Kernigs och Brudzinskis tecken. Kernigs tecken framträder när vårdpersonal böjer patientens höft 90 grader och sedan sträcker knäet, vilket utlöser smärta eller motstånd i nacken. Brudzinskis tecken uppstår när patientens nacke böjs, vilket automatiskt leder till att höfter och knän dras upp mot kroppen.

Lumbalpunktion

För att slutligen kunna fastställa diagnosen meningit krävs en lumbalpunktion. Ett förhöjt antal vita blodkroppar, som bekämpar infektioner, i ryggmärgsvätskan tyder på meningit. Olika typer av meningit ger dessutom olika förändringar i vätskan:

• Bakteriell meningit ger en kraftigare ökning av antalet vita blodkroppar än viral meningit.
• Vid bakteriell meningit är glukosnivån i vätskan låg (cirka 30 procent av serumglukosvärdet), medan glukosnivån vid viral meningit oftast är normal.
• Viral meningit visar ofta ett förhöjt proteinvärde i ryggmärgsvätskan.

Viktigt att tänka på

Om en patient visar tecken på meningit bör empirisk behandling påbörjas innan diagnosen har bekräftats – tidsfördröjning kan få allvarliga konsekvenser. Vid misstanke om hjärnhinneinflammation ska man alltid söka akut vård.