Gallblåsan är ett organ som lagrar kroppens galla och släpper ut den i tunntarmen för att underlätta matsmältningen. Vissa personer utvecklar små stenliknande avlagringar i gallblåsan, så kallade gallstenar. Om tillräckligt många gallstenar samlas kan du uppleva intensiv smärta när stenarna blockerar gallflödet. Därför måste många människor med gallsten genomgå en operation, en så kallad kolecystektomi, där gallblåsan tas bort. Kirurgi används även för att behandla andra gallblåsesjukdomar, exempelvis gallblåscancer.
Inför en gallblåseoperation behöver tarmarna tömmas så att kirurgen får bättre överblick under ingreppet. Din läkare kan därför be dig fasta dagen före operationen eller begränsa kosten till klara vätskor. För att rensa tarmarna tar du dessutom ett läkemedel under dagarna fram till ingreppet. På operationsdagen kan du behöva tvätta dig med antibakteriell tvål för att förebygga infektion. Om du tar blodförtunnande medel eller andra läkemedel kan läkaren besluta att pausa dem tillfälligt, för att minska risken för komplikationer som blödningar.
Beroende på din ålder, ditt hälsotillstånd och vilken metod kirurgen rekommenderar genomgår du antingen laparoskopisk kirurgi (titthålsoperation) eller öppen kirurgi. Laparoskopisk kirurgi väljs ofta för att undvika de potentiella risker och komplikationer som är förknippade med öppen kirurgi.
Vid laparoskopisk kirurgi gör läkaren fyra små snitt i buken med en skalpell. Genom snitten förs en liten videokamera in i kroppen, som visar kirurgen var gallblåsan finns. Detta vägleder läkaren när hen arbetar sig fram till gallblåsan via snitten i buken. Med kirurgiska instrument avlägsnas sedan gallblåsan. Medan du fortfarande är i narkos använder läkaren även bilddiagnostik för att kontrollera att gallstenar inte vandrat ut till andra delar av kroppen, exempelvis gallgångarna.
Öppen gallblåsekirurgi används för patienter som behöver större snitt, samt för de som tidigare haft bukskador eller bukoperationer som lämnat ärrvävnad. Vid en öppen gallblåseoperation öppnar läkaren bukväggen under höger revben, spänner upp snittet för att få direkt syn på gallblåsan och avlägsnar den. När ingreppet är klart syr läkaren igen snittet.
Båda operationsmetoderna utförs i allmän anestesi. Läkaren vet oftast i förväg om du behöver öppen gallblåsekirurgi, men ibland framgår det först när operationen inletts att laparoskopisk teknik inte är lämplig. I dessa fall övergår läkaren till öppen kirurgi mitt under pågående ingrepp.
Återhämtningstiden och längden på sjukhusvistelsen beror på vilken metod som använts. Patienter som opererats laparoskopiskt vilar vanligtvis några timmar efter ingreppet, medan personalen ger näring och vätska intravenöst. De flesta får åka hem samma dag, förutsatt att de kan gå på egen hand samt äta och dricka utan smärta eller komplikationer. Den som behöver hjälp med att röra sig eller kräver ytterligare övervakning kan behöva stanna över natten. När du har skrivits ut från sjukhuset är det viktigt att vila och dricka rikligt med vätskor. Återhämtningen efter en laparoskopisk gallblåseoperation tar oftast ungefär en vecka.
Eftersom öppen gallblåsekirurgi är ett mer omfattande ingrepp behöver du stanna kvar på sjukhuset i några dagar, för att säkerställa att du håller dig fri från infektioner och har kraft nog att gå samt äta och dricka på egen hand. Återhämtningstiden är betydligt längre än efter laparoskopisk kirurgi – de flesta behöver hela fyra till sex veckor innan de är helt återställda.
Trots att gallblåsan tas bort kan de flesta leva ett helt normalt liv efteråt. Gallan rinner då istället direkt från levern till tunntarmen, och de flesta behöver endast anpassa sin kost något under återhämtningsperioden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online