1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Prednison vs. metylprednisolon: skillnader, användning och vad du bör veta

Prednison och metylprednisolon är två läkemedel som tillhör gruppen kortikosteroider, ofta kallade kortisonpreparat eller steroider. Dessa läkemedel används vanligtvis för att hindra kroppen från att frisätta vissa ämnen som utlöser inflammation. Även om de liknar varandra i verkan finns det skillnader i användningsområden och behandlingsformer som är bra att känna till.

Användningsområden för prednison

Läkare använder prednison för att behandla en rad olika åkommor, enligt Medline Plus. Det inkluderar svåra allergiska reaktioner, ledgångsreumatism (artrit), lupus, multipel skleros samt symtom vid vissa cancerformer.

Användningsområden för metylprednisolon

Metylprednisolon används bland annat vid astma, artrit, tarmsjukdomar som kolit, vissa cancerformer samt vissa sjukdomar i ögon, njurar, hud och blod, rapporterar Medline Plus. Läkemedlet ges ofta när en snabbare eller mer kraftfull antiinflammatorisk effekt önskas.

Kortikosteroidersättning

Både prednison och metylprednisolon kan även användas för att fylla på kroppens förråd av naturliga steroider när dessa har blivit uttömda, till exempel vid binjurebarksinsufficiens, noterar Medline Plus.

Tillgängliga former

Prednison finns som tabletter, koncentrerad lösning och oral lösning, enligt Medline Plus. Metylprednisolon finns främst i tablettform, men ges även intravenöst eller intramuskulärt på sjukhus vid akuta tillstånd.

Viktiga överväganden

Både prednison och metylprednisolon kan försvaga immunförsvarets funktion, enligt Drugs.com. Personer som behandlas med dessa läkemedel bör därför informera sin läkare om tidigare infektioner och undvika kontakt med personer som har infektioner eller smittsamma sjukdomar.

Långvarig användning av kortikosteroider kan dessutom ge biverkningar som viktökning, högt blodtryck, benskörhet och förhöjt blodsocker. Avbryt aldrig behandlingen plötsligt utan att först rådfråga din läkare, eftersom dosen normalt behöver trappas ned gradvis.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online