Vertigo är det medicinska namnet på den kraftiga, snurrande yrsel som vissa personer upplever. Tillståndet påverkar balansen, rumslig perception och känslan av tyngdkraft. I de flesta fall är vertigo inte en egen sjukdom utan ett symtom på ett underliggande medicinskt tillstånd.
Ett stort antal sjukdomar kan inledningsvis visa sig som vertigo. Vissa drabbas av yrsel till följd av en sjukdom i innerörat, en öroninflammation eller som biverkning av interaktioner mellan läkemedel.
Yrseln kommer och går oförutsägbart. Illamående och kräkningar kan uppstå till följd av den snurrande känslan, medan en person med en lindrig episode kanske bara känner sig lite omtöcknad.
Några vanliga orsaker till vertigo är godartad paroxysmal positionell yrsel (BPPV), Ménières sjukdom, stroke, hjärntumörer, lågt blodtryck, hjärtrhythmstörningar, multipel skleros och migrän.
De två första orsakerna är mycket vanliga, medan de övriga tillstånden är betydligt mer sällsynta och därför lätta att förbise.
Behandling av BPPV inkluderar en icke-kirurgisk teknik som kallas kanalolitompositionering (Epleys manöver). Tekniken innebär att den drabbade genomför en serie rörelser där kroppens och huvudets position successivt ändras. Experter anser att processen lossar kalciumkristaller som fastnat i balansorganets båggångar.
Vertigo med ursprung i vestibularissystemet utlöses av huvudrörelser. Balansförmågan styrs djupt inne i den beniga, labyrintliknande strukturen i tinningbenet, som reagerar på tyngdkraftens drag och vibrationer från underlaget. Kanalompositioneringen övervakas oftast av en specialist, men eftersom tekniken är enkel kan läkaren ibland lära både patienten och anhöriga att utföra den själva.
De flesta får bara en enda episod av vertigo som aldrig återkommer. Upplever du ett andra tillfälle bör du kontakta läkare. Diagnosen blir då oftast BPPV eller Ménières sjukdom – båda går att kontrollera väl med läkemedel och manuell behandling.
Akut medicinsk insats krävs om yrseln uppträder tillsammans med ett eller flera av följande symtom: svår eller ovanlig huvudvärk, synstörningar, hörselnedsättning, talproblem, svaghet i arm eller ben, svimningskänsla eller avsvimning, gångsvårigheter, domningar eller stickningar, bröstsmärta samt hjärtklappning eller onormalt långsam puls.
Vertigo kan vara svårt att koppla till den underliggande störningen, vilket gör att felaktiga diagnoser förekommer relativt ofta. Genom tiderna har fyra myter, nästan lika folkliga sägner, om vertigo överlevt:
Myt 1: Ångest orsakar yrseln, och avslappning löser problemet. I verkligheten är det ofta tvärtom – en person med vertigo lätt blir ångestfylld, vilket gör att ångesten misstas för orsaken när den egentligen är en följd av yrseln.
Myt 2: Yrseln är bara inbillning. Visst uppstår vertigo i huvudet, men knappast på grund av inbillning. Symtomen med yrsel och ostadighet är fullt verkliga. Oavsett om det handlar om BPPV eller Ménières sjukdom kommer yrseln från balanssystemet ovanför halsen.
Myt 3: Vertigo är bara en del av åldrandet. Ålder har i själva verket liten eller ingen betydelse för yrsel. Orsakerna kan vara skador, degenerativa förändringar och en rad andra medicinska problem. Yrsel är inte normalt i någon ålder – det är ett tecken på att något inte står rätt till.
Myt 4: Vertigo beror på hormonell obalans. En hormonobalans kan bero på många olika tillstånd, men den orsakar sällan yrsel.
Snarare än att lita på gamla huskurer är det viktigt att söka kvalificerad vård så snart som möjligt.
Många människor har framgångsrikt behandlats för vertigo. Du är inte den första som upplever den snurrande yrseln. Det finns neurologer som specialiserat sig på just vertigo och dess behandling, och som gräver djupare för att hitta orsaken till besvären.
Eftersom yrsel aldrig är normalt är det viktigt att söka vård så snart som möjligt. Vertigo går mycket bra att behandla när det upptäcks tidigt och den underliggande orsaken hittas och åtgärdas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online