Åderförkalkning – effektiv behandling med kost, mediciner och kirurgi

Arterioskleros, även kallad kranskärlssjukdom, är det medicinska begreppet för härdning av artärerna – ett tillstånd som uppstår när väggarna i blodkärlen utsätts för för högt tryck, vilket gör dem hårda och stela. Begreppet används ofta synonymt med ateroskleros, en specifik form av arterioskleros där fett ansamlas på och i kärlväggarna. Detta begränsar blodflödet och ökar risken för blodproppar.

Det goda nyheterna är att både arterioskleros och ateroskleros går att förebygga och behandla framgångsrikt genom livsstilsförändringar, medicinering och i vissa fall kirurgi.

Motion och livsstilsförändringar

Det mest effektiva sättet att både behandla och förebygga åderförkalkning är att kombinera en hälsosam kost med regelbunden motion. Detta minskar risken för att överflödigt fett ansamlas i och runt kärlväggarna. Att sluta röka och minska stressnivåerna bidrar dessutom till att stärka hjärtats funktion och förbättra blodcirkulationen.

Forskning stödjer detta starkt. En studie från 2003, publicerad i Journal of the American Medical Association, visade att en kost baserad på naturliga, obearbetade livsmedel – i kombination med regelbunden träning – var minst lika effektiv som läkemedelsbehandling. En senare studie från 2004 i American Journal of Clinical Nutrition fann dessutom att den bästa metoden för att sänka det "onda" kolesterolet är en kost rik på frukt och grönsaker.

Läkemedelsbehandling

Om kost- och motionsförändringar inte räcker kan din läkare förskriva olika typer av läkemedel:

• Kolesterolsänkande läkemedel: Statiner och fibrater används för att sänka det "onda" kolesterolet (LDL) i blodkärlen. I kombination med en kost som höjer det "goda" kolesterolet (HDL) kan dessa läkemedel snabbt förbättra tillståndet i kärlen.
• Antikoagulantia: Läkemedel som heparin och warfarin tunnar ut blodet och minskar risken för att blodproppar bildas.
• Trombocythämmande läkemedel: Exempelvis aspirin, som hindrar blodplättar från att klumpa ihop sig och blockera kärlen.
• Blodtryckssänkande läkemedel: Betablockerare kan hjälpa till att förhindra att aterosklerosen fortskrider.

Kirurgiska behandlingsmetoder

Vid svår ateroskleros, eller när läkemedel inte ger tillräcklig effekt, kan flera kirurgiska ingrepp vara aktuella:

Ballongvidgning (angioplasti)

Vid perkutan transluminal koronar angioplasti för läkaren in en tunn kateter i den blockerade delen av artären. En liten ballong blåses sedan upp och pressar fettavlagringarna mot kärlväggarna. Ett stent – ett litet nätformat rör – placeras därefter för att hålla kärlöppningen vidöppen. Behandlingen kombineras ofta med det trombocythämmande läkemedlet klopidogrel för att förhindra nya blodproppar i stentet.

Endarterektomi

När fettavlagringarna blivit så omfattande att de måste avlägsnas kirurgiskt utförs en endarterektomi, där placket tas bort direkt ur kärlväggen.

Trombolys

Om en artär blockeras av en blodpropp kan läkaren ge trombolytisk behandling. Ett proppupplösande läkemedel injiceras då direkt i käret vid platsen för proppen för att lösa upp den.

Bypassoperation

I de mest allvarliga fallen kan en bypassoperation behövas. Där tas ett friskt blodkärl från en annan del av kroppen och används för att leda blodflödet förbi den skadade artären. Under ingreppet stoppas hjärtat tillfälligt, och en hjärt-lungmaskin övertar cirkulationen och syresättningen. Återhämtningen tar cirka sex veckor, och bypassoperation är en av de vanligaste formerna av hjärtkirurgi.