Rekombinant bovint somatotropin (rBST) är den syntetiska motsvarigheten till det naturliga hormonet bovint somatotropin (BST), som även kallas bovint tillväxthormon (BGH). Hormonet bildas naturligt i nötkreaturens hypofys, men en syntetisk version ges till mjölkkor för att öka mjölkavkastningen.
Monsanto började undersöka BST:s effekter på mjölkkor redan på 1930-talet. Ursprungligen utvanns hormonet ur hypofyser från slaktade nötkreatur, men oron för sjukdomsöverföring ledde till att företaget utvecklade en genetiskt modifierad stam av E. coli-bakterier. Den aminosyresekvens som kodar för BST infogas i bakteriernas DNA, och när bakterierna har tillverkat tillräckligt många kopior av sekvensen separeras de och rBST renas fram. Hormonet lanserades på den amerikanska marknaden 1994 under namnet Posilac.
rBST förlänger juvercellernas livslängd och ökar effektiviteten i omvandlingen av fett till energi. Mjölkproduktionen sker cykliskt: den är som lägst i början och slutet av laktationen och når sin topp runt dag 70. rBST injiceras därför strax före toppen, vilket gör att kon kan hålla en hög avkastning under resten av sin mjölkproduktionscykel.
Idén bakom rBST är att högre avkastning per ko låter bonden sköta färre djur samtidigt som mer mjölk säljs – vilket i teorin borde öka vinsten. Konsumentmotståndet har dock blivit så starkt att de flesta bönder valt att avstå från hormonet. Rädslan för hälsorisker har fått många livsmedelsföretag att vägra sälja mjölk från injicerade kor.
Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) har bedömt att mjölk från rBST-behandlade kor är säker för människor, med motiveringen att rBST är biologiskt overksamt hos människan och att BST samt rBST är biologiskt svåra att skilja åt. Mjölk från behandlade kor innehåller dock högre halter av tillväxtfaktorn IGF-1, som i stora mängder har kopplats till ökad cancerrisk hos människor – enligt FDA ligger haltarna dock inom samma intervall som i mjölk från obehandlade kor.
På grund av oro för både djurvälfärd och folkhälsa har Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland förbjudit försäljning av mjölk från rBST-behandlade kor. EU förbjöd preparatet helt från år 2000, främst med hänvisning till djurvälfärden. Kanada tillåter dock fortfarande försäljning av mejeriprodukter, exempelvis ost och glass, tillverkade av sådan mjölk.
En annan invändning gäller de behandlade kornas allmänna hälsa. Enligt en expertpanel hos Canadian Veterinary Medical Association löper rBST-behandlade kor större risk att drabbas av juverinflammation (mastit), hälta och nedsatt fertilitet. Konsumentorganisationen Consumers Union har dessutom varnat för att en ökad antibiotikaanvändning mot mastit kan öka risken för antibiotikaspår i mjölken eller bidra till utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. FDA hävdar dock att myndighetens kontrollprogram förhindrar betydande antibiotikahalter i mjölken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online