1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ortostatisk hypotoni – symtom, orsaker, diagnos och behandling

Vad är ortostatisk hypotoni?

Ortostatiskt blodtryck är en term som egentligen bör ersättas med dess korrekta namn: ortostatisk hypotoni (hypotoni betyder lågt blodtryck). Tillståndet innebär att blodtrycket sjunker markant när man reser sig upp från liggande eller sittande ställning.

När vi står upp efter att ha suttit eller legat samlas blodet i benen. Den direkta orsaken till ortostatisk hypotoni är att kroppen inte lyckas reagera snabbt nog på ställningsändringen genom att leda tillbaka blodet från benen till hjärtat. När hjärtat inte har tillräckligt med blod att pumpa ut sjunker blodtrycket. En person med ortostatisk hypotoni blir ofta yr eller kan till och med svimma vid hastig uppresning. Äldre löper större risk att drabbas, men vem som helst kan få problemet.

Symtom

Symtomen på ortostatisk hypotoni kan omfatta yrsel, svimmelskänsla, suddig syn eller att man faller ihop när man reser sig hastigt – till exempel när man går upp ur sängen för fort på morgonen.

Orsaker

Mekanismen som hjälper kroppen att leda blod från benen tillbaka till hjärtat är komplex och involverar många delar. Därför kan det finnas många olika orsaker, vilka påverkar skilda delar av processen och ger upphov till ortostatisk hypotoni.

Vätskebrist: Dehydrering till följd av fysisk ansträngning eller sjukdom minskar blodvolymen i kroppen, vilket i sin tur kan orsaka ortostatisk hypotoni. Av samma skäl löper personer som tar höga doser diuretika (”vattentabletter”) större risk att drabbas.

Läkemedel: Betablockerare (används mot hjärtsjukdom och högt blodtryck), Viagra samt vissa antidepressiva läkemedel kan utlösa ortostatisk hypotoni. Listan är inte uttömmande – även andra läkemedel kan orsaka tillståndet. Dessutom kan substanser som vidgar blodkärlen, exempelvis alkohol och marijuana, ge upphov till problemet.

Hjärtsjukdom: En hjärtsjukdom som gör att hjärtat arbetar mindre effektivt är en annan vanlig orsak.

Övriga orsaker innefattar (men begränsas inte till): skador på ryggmärgen, tumörer i ryggraden eller hjärnan, svåra infektioner, brännskador, diabetes, feber, värme (även att vistas i ett hett badkar) samt tunga måltider, eftersom dessa leder extra blod till tarmarna.

Diagnos

Om du har symtom som tyder på ortostatisk hypotoni kommer läkaren att mäta ditt blodtryck när du sitter (eller ligger), när du står upp och därefter igen när du återgår till sittande eller liggande ställning. Om blodtrycket förändras kraftigt vid positionsväxlingarna ställs diagnosen ortostatisk hypotoni, och läkaren börjar sedan söka efter den bakomliggande orsaken.

Behandling

Behandlingen av ortostatisk hypotoni beror på vad som orsakar tillståndet. Om orsaken exempelvis är ett läkemedel du tar kan läkaren sänka dosen eller byta till ett annat preparat. Beror problemet på en sjukdom behandlas den i första hand, om så är möjligt. Ibland är orsaken mycket svår att finna, och då kan läkaren endast behandla dina symtom.

Det finns flera läkemedel som kan hjälpa vid mycket allvarlig ortostatisk hypotoni:

  • Fludrokortison hjälper till att öka blodvolymen. Läkemedlet kan dock ge allvarliga biverkningar, vilket kräver nära medicinsk övervakning under hela behandlingstiden.
  • Midodrin får de små artärerna att dra sig samman, vilket minskar blodsamlingarna i benen.

Förebyggande åtgärder

Du kan själv minska risken för besvär genom följande råd:

  • Res dig långsamt och gradvis.
  • Undvik att stå stilla under längre perioder.
  • Använd kompressionsstrumpor för att minska blodsamlingarna i benen.
  • Drick rikligt med vätska.
  • Ät flera små måltider per dag i stället för färre och större måltider.
  • Om symtomen är som värst på morgonen kan du överväga att höja huvudänden av sängen, så att du inte ligger helt plant.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare om du regelbundet känner yrsel eller riskerar att svimma när du reser dig. Sök akut vård om du svimmar helt, får bröstsmärta eller upplever andra allvarliga symtom, eftersom detta kan tyda på ett mer allvarligt underliggande tillstånd.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online