Hos vissa personer blir passagen för medianusnerven i handleden – den så kallade karpaltunneln – förträngd, irriterad eller inflammerad på grund av repetitiva rörelser. Detta kan orsaka varierande grad av smärta, domningar och kraftförlust i handen. Karpaltunnelkirurgi utförs för att vidga denna passage och förebygga ytterligare besvär.
Karpaltunnelkirurgi utförs under lokalbedövning eller så kallad skymningsnarkos (sedering). En lokalbedövning injiceras i handen för att bedöva området innan operationen. Vissa patienter föredrar att inte vara medvetna under ingreppet och begär därför sedering, så att de inte har något minne av själva operationen. Eftersom ingreppet inte betraktas som en större operation används inte full narkos, utom i sällsynta och speciella fall.
Karpaltunneln är en smal passage i handleden som bildas av ledband (ligament) och ben. Genom tunneln går medianusnerven, som ger känsel i handens framsida, tillsammans med flera senor. Om karpaltunneln blir irriterad eller svullen av någon anledning komprimeras medianusnerven, vilket leder till smärta och domningar i hand, handled och arm.
Karpaltunnelkirurgi, även kallad öppen frigörelseoperation, är ett minimalt invasivt och relativt enkelt ingrepp. Under operationen görs ett snitt i handleden genom karpalligamenten. Snittet öppnar karpaltunneln och frigör senorna och medianusnerven från deras sammanpressade läge. Det finns även en endoskopisk teknik, där ett tunnare instrument med kamera används via mindre snitt, vilket ofta ger kortare läkningstid men kräver större kirurgisk erfarenhet.
Efter en karpaltunneloperation krävs ofta en längre rehabilitering för att återfå full funktion i handen. Övningar för fingrar, hand och handled används för att säkerställa att nerverna och senorna i operationsområdet förblir rörliga. Under återhämtningsperioden ska patienterna bära stödhandledsbandage för att skydda området mot belastning, och tunga lyft bör undvikas tills läkaren ger klartecken.
Karpaltunnelkirurgi är inte alltid den bästa lösningen vid karpaltunnelsyndrom. Personer som inte har prövat alternativa behandlingar, exempelvis handledsskena, cortisoninjektioner eller ergonomiska förändringar, eller som inte haft besvär särskilt länge, är inte idealiska kandidater för ingreppet. Även patienter vars symtom gör dem till goda kandidater kan uppleva att besvären återkommer, eftersom symtomen kan komma tillbaka inom två år när karpalligamentet växer ihop igen. Diskutera därför alltid med din läkare om operation är rätt val för just din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online