Yrsel, som ibland också beskrivs som svimmelhet eller omtöckning, kan drabba vem som helst och när som helst – ofta helt utan förvarning. I de flesta fall går yrseln över av sig själv utan behandling, men yrsel som följs av svimning eller som leder till fall och skador bör utredas medicinskt för att ta reda på den bakomliggande orsaken. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till yrsel, med utgångspunkt i information från Mayo Clinic och National Library of Medicine.
Sjukdomar i öronen, så kallade vestibulära sjukdomar, är en av de mest frekventa orsakerna till yrsel och rotatorisk yrsel (vertigo). En mellanöreinflammation (otitis media) är en vanlig orsak till yrsel hos barn, men vuxna kan också drabbas. Labyrintit och vestibulär neurit är två öronsjukdomar som orsakas av virusinfektioner och som kan ge kraftig yrsel tillsammans med balansrubbningar.
Olika former av hjärtsjukdom kan försämra blodflödet till hjärnan och därmed orsaka yrsel. Oregelbunden hjärtrytm (arytmi) eller ett plötsligt blodtrycksfall, till exempel vid ställningssvikt, kan bero på sjukdom i hjärta och blodkärl. Det är viktigt att komma ihåg att plötslig, kraftig yrsel kan vara ett varningstecken på stroke – då ska akut sjukvård sökas omedelbart.
Skador på huvudet och hjärnan kan orsaka yrsel samt andra symtom som förvirring och medvetslöshet. En trafikolycka eller ett fall där man slår i huvudet, särskilt i området kring öronen, är vanliga orsaker. Även skador från vissa läkemedel eller miljögifter kan skada nerverna i innerörat och leda till yrsel.
Sjukdomar och skador på nerver i öronen, huden och hjärnan är vanliga orsaker till yrsel. Sinnena i hud och muskler hjälper hjärnan att förstå kroppens position – fungerar denna kommunikation inte kan yrsel uppstå. Skador på de rörelsekännande nerverna i innerörat, orsakade av bullerexponering, vätska i örat eller naturligt åldrande, är andra vanliga triggerfaktorer.
Psykiska besvär som ångest och stress kan utlösa yrsel, särskilt inför och under stressiga situationer. Yrsel är ett vanligt symtom vid ångestsyndrom som panikattacker och agorafobi, det vill säga rädsla för att vistas på offentliga platser eller utomhus. Plötsliga traumatiska händelser eller djup sorg kan också ge oväntade yrselattacker.
Synstörningar, eller oförmågan att se omgivningen när man färdas i ett fordon i rörelse, kan orsaka yrsel och leda till åksjuka. Snabba rörelser eller hastiga positionsändringar – särskilt när man reser sig på morgonen – kan göra att synen inte hinner bearbeta informationen korrekt, vilket ger en yrselkänsla. Migrän med aura kan vara en orsak, och yrsel kan även uppträda mellan själva migränanfallen.
Kontakta vården om yrseln återkommer ofta, är kraftig eller pågår länge. Sök akut vård om yrseln åtföljs av svimning, bröstsmärta, talbesvär, synrubbningar, domningar i ansikte, armar eller ben, eller kraftig huvudvärk – detta kan vara tecken på allvarlig sjukdom som stroke eller hjärtproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online