1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av kemoterapi vid behandling av Hodgkins lymfom

Hodgkins lymfom är en cancerform som angriper lymfsystemet, som är en del av kroppens immunförsvar. Sjukdomen orsakas av onormala B-lymfocyter – vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret. Förr var Hodgkins lymfom (även känt som Hodgkins sjukdom) nästan alltid dödligt, men idag är botfrekvensen över 80 procent. Om sjukdomen upptäcks tidigt och svarar bra på behandlingen överstiger botchanserna 95 procent. Det finns två huvudtyper av Hodgkins lymfom: lymfocytdominerande Hodgkins lymfom och klassiskt Hodgkins lymfom, som i sin tur har fyra undergrupper. Den lymfocytdominerande formen har en annan typ av malign cell än den som finns vid klassiskt Hodgkins lymfom.

Behandlingsöversikt

Klassisk Hodgkins sjukdom behandlas normalt med en kombination av kemoterapi och strålning. Lymfocytdominerande Hodgkins lymfom behandlas ofta i tidiga stadier endast med strålning eller, särskilt hos barn, med en avvaktande strategi eftersom sjukdomen tenderar att utvecklas långsamt. I senare stadier behandlas lymfocytdominerande Hodgkins lymfom på samma sätt som klassisk Hodgkins sjukdom i sent skede.

Kemoterapi vid Hodgkins lymfom

Flera kombinationer av kemoterapiläkemedel används vanligtvis för att behandla Hodgkins sjukdom. Den vanligaste är ABVD, som består av doksorubicin (Adriamycin), bleomycin, vinblastin och dakarbazin. Denna kombination används för att behandla alla stadier av klassisk Hodgkins sjukdom samt sena stadier av lymfocytdominerande Hodgkins lymfom.

Den första läkemedelskombinationen som användes mot Hodgkins sjukdom var MOPP – mekloretamin, vinkristin, prokarbazin och prednison. Den används fortfarande idag, främst i omväxlande kurer med ABVD. MOPP har dock allvarliga biverkningar, bland annat manlig infertilitet och ökad risk för leukemi (blodcancer).

BEACOPP (bleomycin, etoposid, doksorubicin, cyklofosfamid, vinkristin, prokarbazin och prednison) används vid sena stadier av Hodgkins sjukdom. Även denna kombination medför en risk för leukemi. Stanford V (doksorubicin, vinblastin, mekloretamin, etoposid, vinkristin, bleomycin och prednison) är en nyare kemoterapikombination som alltid kombineras med strålbehandling efter avslutade läkemedelskurer.

Andra behandlingar

Strålbehandling, antingen mot platsen för den ursprungliga tumören eller mot ett större område av kroppen, brukar komplettera kemoterapin i alla stadier av Hodgkins sjukdom. Det är för närvarande oklart hur nödvändig strålningen är för patienter i sent skede som svarar väl på kemoterapin, men patienter i sent skede med partiellt svar verkar ha nytta av kombinerad strål- och kemoterapi.

Patienter som inte svarar på behandlingen eller som återfall efter behandling får vanligtvis högdoskemoterapi, vilket förstör deras blodceller. Innan behandlingen samlas patientens stamceller in, och dessa ges sedan tillbaka efter behandlingen så att nya, förhoppningsvis friska blodkroppar kan bildas i kroppen. De kemoterapiläkemedel som används i dessa fall inkluderar karmustin, etoposid, cytarabin och melfalan (BEAM-protokollet) samt ifosfamid, karboplatin och etoposid (ICE-protokollet).

Sena effekter av behandlingarna

Kemoterapiläkemedel och strålbehandling kan få allvarliga konsekvenser för kroppen. Eftersom patienter med Hodgkins sjukdom numera lever längre är dessa sena effekter ett större bekymmer. De innefattar, men är inte begränsade till, hjärtproblem hos patienter som behandlats med strålning mot bröstet eller med läkemedlet doksorubicin; flera typer av cancer, däribland bröstcancer och lungcancer (det senare är ett särskilt problem hos rökare som behandlats med mekloretamin), samt infertilitet hos patienter som behandlats med prokarbazin eller strålning mot buken.

Andra överväganden

Klassiskt Hodgkins lymfom drabbar oftast personer i fertil ålder. Vid diagnos under graviditet är det möjligt att behandla modern med kemoterapiläkemedlet vinblastin under första trimestern, eller med en minimal stråldos om tumören sitter ovanför mellangärdet. Om sjukdomen upptäcks sent i graviditeten och läkarna bedömer att det går att vänta kan behandlingen skjutas upp till efter förlossningen. Hodgkins sjukdom skadar inte barnet, och graviditeten försämrar inte sjukdomen i sig.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online