Mänskliga celler innehåller alla de komponenter som krävs för att upprätthålla livet. Det handlar inte bara om organellerna inuti cellen – även proteinerna och vävnaderna som förbinder dem spelar en avgörande roll för den cellulära kommunikationen, vilket gör att kroppen kan fungera som en sammanhängande helhet. Celler i olika vävnader producerar olika proteiner och har olika uppgifter, men alla celler i kroppen bär på exakt samma genetiska kod. En levercell bildar till exempel andra proteiner och har en helt annan funktion än en cell från njurvävnaden.
Celler organiseras i tydliga hierarkiska nivåer. På den kemiska nivån ingår de kemiska bindningar och organiska funktionella grupper som bygger upp cellens struktur. Röda blodkroppar består exempelvis av en hemgrupp och fyra underenheter – just denna kemiska struktur ger dem förmågan att binda syre och transportera det till övriga delar av kroppen.
På cellnivån definieras kroppens funktionella byggenheter, exempelvis nervceller, muskelceller och äggceller. Vävnadsnivån omfattar grupper av likartade celler som tillsammans utför en specifik funktion, såsom bindväv, nervvävnad eller glatt muskulatur. Därutöver bildas ett organ av två eller fler vävnadstyper som samverkar, medan systemnivån består av flera organ som tillsammans utgör ett organsystem – som cirkulations- eller respirationssystemet.
Mänskliga celler skiljer sig markant från exempelvis växtceller och bakterieceller. Varje människocell omges alltid av ett cellemembran, och dess organeller är dessutom omslutna av egna membranlager. I cellkärnan, som är cellens styrcentrum, översätts de genetiska instruktionerna för proteinsyntes.
Till skillnad från bakterier, som saknar cellkärna och har en cirkulär DNA-struktur, har mänskliga celler linjära kromosomer samlade i kärnan.
Alla celler behöver energi för att fungera. Mitokondrien är den organell som tillverkar ATP (adenosintrifosfat), molekylen som är livsnödvändig för cellens kemiska reaktioner. Utan ATP skulle cellen sakna energi för att utföra sina arbetsuppgifter.
Mitokondrien är unik – den är den enda organellen som har en egen kopia av DNA samt en intern struktur som är åtskild från resten av cellen. Detta tyder på att mitokondrier ursprungligen var självständiga organismer som tidigt i evolutionen införlivades i celler.
Även om bara vissa gener är aktiva i en specifik vävnad innehåller varje cell i kroppen en identisk och komplett kopia av den genetiska koden. Människans celler har 46 kromosomer, alltså 23 par. Två av dessa är könskromosomer, medan de övriga 44 är autosomer som styr alla kroppens andra funktioner.
Cellens inre miljö består till 60–90 procent av vatten – en av de viktigaste beståndsdelarna för cellfunktionen, eftersom vatten deltar i kemiska reaktioner och fungerar som lösningsmedel. Miljön är även jonrik, vilket möjliggör aktionspotentialer: elektriska signaler som bland annat styr hjärtats slag och matens rörelse genom matstrupen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online