Kinoloner är en relativt modern grupp antimikrobiella läkemedel som används för att behandla ett brett spektrum av infektioner. NegGram blev den första kinolonen som godkändes för humant bruk i USA år 1962. Sedan dess har andra, tredje och fjärde generationen av läkemedelsgruppen introducerats, och totalt nio fluorokinoloner har godkänts för behandling av människor.
De nyare fluorokinolonerna tas upp bättre av kroppen och verkar mot ett bredare spektrum av gramnegativa och grampositiva bakterier. De finns kvar i systemet under längre tid, vilket innebär att många gånger bara en eller två doser per dygn behövs.
Samtidigt krävs ansvarsfull och återhållsam användning för att förhindra mutationer som kan leda fram till så kallade "superbakterier" – infektioner som har utvecklat resistens mot antibiotika.
Kinoloner används mot en rad olika infektioner, bland annat luftvägsinfektioner som akut bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation. Vid behandling av bihåleinflammation måste dock försiktighet iakttas, eftersom det finns risk för att bakterier utvecklar resistens. Därför används kinoloner sällan som förstahandsbehandling för detta tillstånd.
Vissa sexuellt överförbara sjukdomar svarar också väl på kinolonbehandling. Övriga infektioner som kan behandlas inkluderar diabetiska fotsår, urinvägsinfektioner, njurbäckeninflammation och prostatit.
Vissa kinoloner spelar en viktig roll vid behandling av miltbrand – Cipro ges exempelvis efter exponering för att förhindra att infektionen bryter ut. Kinoloner används även för att förebygga och behandla kolera, pest och brucellos. Det finns få läkemedel som är effektiva mot hotet från biologiska stridsmedel, vilket gör denna läkemedelsgrupp särskilt värdefull.
Liksom de flesta antibiotika kan kinoloner ge vanliga biverkningar som huvudvärk, yrsel och dåsighet. Dessa symtom uppträder hos ungefär 2 till 20 procent av patienterna och är oftast lindriga, men de kan vara allvarliga hos vissa grupper.
Allvarliga biverkningar är ovanliga men måste alltid beaktas av den ordinerande läkaren. Kinoloner kan utlösa livshotande hjärtarytmier hos patienter som redan löper hög risk för arytmier. Läkemedlet Raxar drogs tillbaka från marknaden 1999 just på grund av risken för torsades de pointes, en potentiellt dödlig ventrikulär rytmrubbning.
Övriga allvarliga biverkningar som kan förekomma är epileptiska anfall, anafylaktisk chock och Stevens-Johnsons syndrom.
Allvarliga interaktioner med andra preparat kan uppstå vid behandling med kinoloner. Många receptfria kosttillskott – exempelvis kalcium, järn, syraneutraliserande medel och multivitaminer – som tas inom fyra timmar från intag av kinoloner kan minska läkemedlets koncentration i kroppen med upp till 90 procent.
Flera läkemedel får högre halter och starkare effekt när de kombineras med kinoloner. Doseringen av många läkemedel kan därför behöva justeras under pågående behandling. Nivåerna av teofyllin kan bli giftiga, och halten av digoxin samt warfarin (Coumadin) kan öka och kräver noggrant övervakad dosjustering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online